Hemma i HSB Stockholm 1
FRAMTIDSSPANING Urbaniseringen innebär att fler b
ehöver bo på samma yta. När HSB bygger nytt designar man lägenheter med så flexibla lösningar som möjligt, gärna med högt i tak och där rummen kan ha flera funktioner. Nya medievanor, där den personliga skärmen är viktigare än gemenskap framför teven, kan innebära att köket tar tillbaka vardagsrummets roll som hemmets främsta mötesplats. – Om vi idag har gemensamma övernattningsrum kanske vi i framtiden har gemensamma vardagsrum som vi bokar de gånger vi behöver dem? Eller kanske ett extra rum som separerade föräldrar kan hyra de veckor som de har barnen hos sig, funderar Freja Bramsen. På samma sätt innebär en positiv inställning till att dela saker genom verktygspooler och liknande att vi inte längre behöver förvara stora saker som tar plats i våra hem och på så sätt kan bo mindre, konstaterar hon. Men även om många är entusiastiska till att dela mer är det inte helt problemfritt. I HSB Living Lab bor just nu cirka 30 personer. De delar många utrymmen och har dessutom haft en rad gemensamma projekt som byteshörnor, odlingar och hönsgård. – Det vi har lärt oss så här långt är att det behövs någon grad av formalisering för att delningsekonomi ska fungera i längden. I början när engagemanget och entusiasmen är stor finns det gott om ideella krafter, men utan någon form av organisation eller mer formell struktur, riskerar satsningarna att bli kortsiktiga, säger Emma Sarin, projektledare för HSB Living Lab. En enkät där HSB ställde frågor om framtidens boende till tusen svenskar ger liknande svar: man äger gärna saker gemensamt men det ska vara organiserat – man vill inte själv ringa på hos grannen och frågar vem som hade borrmaskinen senast. I takt med att arbetslivet blir mer flexibelt finns också ett ökat behov av att kunna jobba hemifrån. I brf Mariedahl som byggs just nu i Kvarnbyn i Mölndal planeras co-workingytor i den vardagsrumslika tvättstudion, berättar Freja Bramsen. – Vi vill göra de ställen där man ändå En ökad urbanisering ställer också krav på transporter och mobilitet. Hur ska vi alla samsas på stadens gator? Den egna bilen spås bli överflödig inom ett tjugotal år. I stället ersätts den av kollektiva lösningar, självkörande gemensamma bilar eller elcyklar, en utveckling som redan är i full gång. Om flera av framtidstrenderna medför nya utmaningar, innebär digitaliseringen en enklare tillvaro för många. Ny teknik kan hjälpa äldre att bo kvar hemma och virtuella lås som gör det möjligt att ta emot varor eller att öppna dörren för någon på distans, underlättar vardagspusslet. Tillvaron i hemmet blir också enklare om kylskåpen själva kan tala om vad som behöver köpas in och tvättmaskinen kan känna Emma Sarin av vilket program som behövs för att tvätta och torka. Men samtidigt som tekniken skapar stöter på varandra så trevliga att man vill stanna till och pratas vid. Gemensamma ytor ökar den sociala hållbarheten och tryggheten i boendet, därför sparar vi ofta de verkliga pärlorna för att exempelvis bygga en takterass som alla kan ha glädje av. helt nya möjligheter får vi inte glömma att de hem vi skapar idag ska leva i minst hundra år, menar Freja Bramsen. – Så framtidens boende är redan byggt. Några av marknadens äldsta objekt är fortfarande de mest populära, så att bygga estetiskt hållbart på det sätt som tilltalar oss, tror jag är minst lika viktigt som att integrera ny teknik. ■ HSB Living Labs tvättstudio, här använd av gästforskarna Sabina och Jesenko Karacic från Bosnien-Hercegovina. HEMMA I HSB 5.2018 / STOCKHOLMS LÄN FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN