Nordisk Energi 1
Fjärrvärme José Acuna från KTH och företaget Beng
t Dahlgren AB ledde fältförsöken i Linköping. Foto: JoSé acUna ➛Till exempel görs i ett projekt, som leds av Jenny Holgersson från RISE, en teknoekonomisk jämförelse mellan olika tekniker för termiska lager i fjärrvärmenät och i ett projekt utvärderar Håkan Sköldberg från Profu värdet av säsongslagring i regionala energisystem. Viktoria Martin från KTH leder ett annat projekt som undersöker hur kyllager ute i fjärrkylanäten kan bidra till en jämn och effektiv produktion som maximerar andelen naturlig kyla i systemet. Design och driftoptimering Den 20 september 2018 anordnade Energiforsk en konferens om borrhålslager för morgondagens fjärrvärmesystem. Där presenterades till exempel ett av Energiforsk-programmets andra delprojekt av bland andra projektledaren José Acuna från KTH och teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren AB. Målsättningen med projektet är att utveckla ett verktyg för design och driftoptimering av högtemperaturborrhålslager (HT-BTES) med lagringstemperaturer på upp till 100 grader Celsius som integreras i ett fjärrvärmesystem. – Tidigare beräkningar har byggts i simuleringsmiljön TRNSYS för modellering av HEFAISTOS, som är det eventuella högtemperaturlager som Tekniska Verken i Linköping studerat förutsättningarna för. Inom ramen för det här projektet utvecklas modellen vidare genom att den anpassas så att den kan hantera hypotetiska fall där borrhålslagret belastas med alternativa lastprofiler. Metodutvecklingen inkluderar också verktyget FEFLOW för att kunna studera inverkan av grundvattenflödet i högtemperaturlagret, informerar Fredrik Martinsson, som också talar om att 26 mer information om de olika projekten finns på Energiforsks hemsida. Dessutom kommer metodiken att bli anpassningsbar till olika driftscenarier och tillämpbar för andra kommande förstudier. Pilotprojekt Under konferensen presenterades även två av Energiforsk-programmets pilotprojekt med fokus på borrhålslager. Först ut var ett projekt som även det leds av José Acuna. Syftet med detta projekt är att på teoretisk och experimentell nivå ta fram en robust och hållbar lösning för högtemperaturborrhålslager med en lång livstid på cirka 30 år. För att kunna dra full nytta av lagringen av överskottsvärme i djupa borrhålslager talar Fredrik Martinsson om att det är nödvändigt att ta fram en ny typ av kollektorlösning för borrhålen som klarar av de högre temperaturerna och som dessutom använder sig av en koaxial konfiguration som utnyttjar hela borrhålsvolymen, vilket är att föredra ➛ Stefan Swartling från LKAB Wassara redogjorde bland annat för företagets vattenbaserade borrteknik som gör det möjligt att borra smalare och kortare borrhål, som ändå ger samma värmeeffekt och energiuttag. Foto: Fredrik MartinSSon Nordisk Energi 5 2018