Nordisk Energi 1
Ledare Elförsörjningen kräver krafttag Energimäss
igt har Sverige det väl förspänt jämfört med andra EU-länder. Ett guldläge är ingen överdrift att kalla det. Den utbyggda vatten- och kärnkraft och en växande elproduktion förnybara energikällor med vindkraft i spetsen inte bara tryggar hushållens försörjning, den är en förutsättning för att hjulen ska snurra för vår stora elintensiva industri, vars produktionen Sverige som exportland är så beroende av. Det har rullat på i stort sett problemfritt i många år. Energiförsörjningsfrågor är trots allt ett mindre huvudbry för våra politiker och de senaste åren har energiproduktionen genererat överskott som vi exporterat till grannländer. Klimatförändringarna riskerar att omkullkasta allt detta och dra undan mattan för själva grundbulten i energisystemet. Det handlar inte om att vi inte i tid hinner anpassa oss till klimatförändringarna genom omställningen till förnybara energikällor, med några graders temperaturförhöjningar som följd. Det handlar om ett helt annat scenario, ett som klimatforskarna hittills talat ganska tyst om. I stället för ett blötare väder med fler översvämningar ser det ut som att vi på vissa platser får torrare klimat med minskade nederbördsmängder. Det leder till att dammarna i vattenmagasinen sinar. Enligt en färsk rapport från branschorganisationen Energiföretagen är fyllnadsgraden i magasinen nu 65 procent. Ett normalår brukar den vara 85 procent. Högre elpriser i vinter är att vänta, men vad händer om den trenden fortsätter? Då kan konsekvenserna bli katastrofala för hela energisystemet med tanke på att vattenkraften står för 40 procent av elproduktionen. Jämte kärnkraften har vattenkraften en balanserande effekt på elsystemet – utan den ingen jämn och säker tillgång på el. De ”svängiga” energikällorna vind- och solkraft behöver kärn- och vattenkraftens balanseringsförmåga. Samtidigt pågår en omfattande elektrifiering av många samhällssektorer, inte minst transportsektorn, vilket förstås är en konsekvens av satsningar på mer miljövänliga tekniker. Digitaliseringen medför också till ökad elanvändning och nya datacenter kan behöva byggas. Det kommer bli nödvändigt att bygga ut kapaciteten och för att ansluta alla de nya vind- och solkraftsanläggningarna behövs stora investeringar i elnätet. Branschföreträdare talar om investeringar på flera 100 miljarder kronor bara för ut- och ombyggnad av elnäten. Energisektorn står med andra ord inför stora utmaningar framöver och bland dem är omställningen av transportsektorn säkert en av de största. Det menar i alla fall Robert Andrén, Energimyndighetens nytillträdde generaldirektör, som lägger ut texten om Sveriges omställningsarbete i det här numret av Nordisk Energi. Trevlig läsning! Simon Matthis Ett skräckscenario, torrperiod på grund av klimatförändringen och brist på vatten i vattenkraftverken, som här vid Krångede kraftverk. Detta har inte berörts av någon politiker, alla, i äkta fl ockbeteende, tar de för givet att det evigt skall rinna till mycket vatten i vattenmagasinen och att vi för alltid skall kunna räkna med massor av el från vattenkraften. Kärnkraften skall ju avvecklas och ersättas av förnybart, enligt nästan alla politiska partier. Det betyder att vid en riktig torrperiod skall så mycket som upp till 80 procent av vår elförsörjning utgöras av sol och vind. Då gäller det att det blåser friskt och att inga moln skymmer solen. Skämt åsido, vem tar ansvar för denna tänkbara framtida mardrömssituation idag. De som har beslutat om omställningen från kärnenergi till förnybart lär ju knappast vilja kännas vid att det var de som fattade de idiotiska besluten som har lett till en total energikollaps. Och då är det för sent att utkräva ansvar. BildkÄlla: WikiPedia Nordisk Energi 5 2018 5