STT 1
4 STT Vecka 52 onsdag 27 december 2017 SJUHÄRAD F
ageredsrevyn BJÖRN HOLMGREN Sysselsättning: Teaterkonsulent och länsregissör på Hallands bildningsförbund. Ålder: Just fyllt 69 år. Kuriosa: Björn är från Göteborg, och var med i Tältprojektet och Nationalteatern på 1970-talet. ”Satir ska slå underifrån.” BJÖRN HOLMGREN FAKTA OM REVYN Första revyn: 1996. Premiär 2018: Lördag 13 januari. Spelperiod: Fredag-lördag, ett tiotal föreställningar är annonserade med eventuell förlängning in i mars. Skådespelare: Kjell Andersson, Susanne Blomster, Gith Hjalmarsson, Caroline Stark, Urban Åkesson. Musik: Jens Classon Koreograf: Carola Reisne Åkerlind Producent: Håkan Johansson Scenmästare: Eije Sjöberg Scentekniker: Joakim Blomster, Jan Hjalmarsson, Johannes Johansson, Tobias Stark, Sven-Olof Svensson, Siv Torstensson, Anita Åkesson. Björn Holmgren är ny regissör för gänget i Fageredsrevyn som syns i bakgrunden. Hans dotter Maja Danielsson är regiassistent. FOTO: KATARINA JOHANSSON Erfaren revyräv ny regissör för Fageredsrevyn FAGERED Han har regisserat flera revyer runt om i Sverige och bara Falkenbergsrevyn i hela 30 år. Nu har Fageredsrevyn lyckats locka Björn Holmgren som ny regissör. Premiär blir det lördag 13 januari. Falkenbergsrevyn är Sveriges största revy räknat till publiksiffror, och har även sänts i tv i många år. I 30 år har Björn Holmgren varit regissör. Han är teaterkonsult och länsregissör på Hallands bildningsförbund som finansieras av region Halland. – Det ingår i min tjänst att regissera revyer men jag väljer själv vilka jag vill arbeta med, säger han. Dessa har varit Falken bergsrevyn, Halmstadsrevyn, Laholmsrevyn och Nykö pingsrevyn. Och han ägnar sig förstås inte enbart åt revyer, utan även stadsfester och större uppsättningar. Just nu är han projektledare för Revy-SM som arrangeras i Halmstad i augusti 2018. – Det är ett arrangemang med 300400 delegater och ett 30-tal bidrag från olika revyer. Hur hinner du med allt? – Jag vet inte riktigt men jag lever på det sättet, att åka fram och tillbaka mellan olika platser, säger han. Björn Holmgren har just lämnat Falken bergs revyn efter trettio år. – Jag hade bestämt mig. Det var dags för dem att hitta någon annan att förnya sig med. Men han var inte färdig med revyerna och när Fageredsrevyn ställde frågan, tackade han ja, när han såg att han hade tiden. – Jag såg deras senaste revy för två år sedan, och tidigare regissör Lars Classon är ju ingen duvunge, varken på scen eller som regissör. Det är december och repetitionerna är i full gång i Fagereds bygdegård på söndagar och flera vardagkvällar i veckan. Man har också hunnit ha en hel repetitionsvecka då de fem medlemmarna i revyn tog ledigt från jobbet. – Min dotter Maja Danielsson som också är regissör är regiassistent och kan backa upp när jag inte kan vara med, säger Björn. För Björn repeterar även med Halmstadsrevyn och Nyköpingsrevyn. Laholmsrevyn har uppehåll i år. Praktiskt nog har inte alla revyer premiär samma helg. Fagereds premiär är 13 januari. Från början trodde Björn Holmgren inte att han skulle komma att ägna sig åt revyer. – Jag hade fördomar mot revyer, som snabbt visade sig inte stämma. Vad var det i revytraditionen du fastnade för? – Jag gillar att det är nyskrivet och aktuellt. Och att innehållet både roar och oroar. Satir ska slå underifrån. Texterna i Fageredsrevyn är skrivna av både revyn själv och av Lars Classon. Björn Holmgren har även plockat in material från annat håll. Kan du avslöja några av ämnena? –Skolnedläggning, bredband, elcykel och tiggarnas perspektiv. Nu kan han se att en generationsväxling håller på att ske i Revysverige med många nya skådespelare mellan 20 och 30 år. – När de unga gått ut kulturskolor som vi har många av i Sverige, kan inte alla få en karriär som dansare eller skådespelare i storstäderna. De har börjat söka sig till revygrupper och kommer med både nytt innehåll, mer dans och ny spelstil. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com KALSEBO/UDDEBO MARITA PAHLÉN Pensionerad journalist, mormor och husbehovsod lare. FOTO: HANS PAHLÉN 2018 – ett år att odla bin Vid årsskiftet är det ofrånkomligt att man blickar både framåt och bakåt. Vad minns man från 2017? En del Trumpelände förstås. Det går inte att fatta – hur en sådan man kan få ha makt. Så en from önskan inför 2018 är att det ska bli slut på det. Ja, helst inte slut på oss allihop då genom att han råkar trycka på någon knapp… #metoo är förhoppningsvis något från det gångna året som ger bestående resultat. Alla vi kvinnor som tigit om våra berättelser, eller bagatelliserat dem, har fått råg i ryggen för att vi är många, tillsammans. På det nära planet är jag så glad att bo precis där jag bor, i Uddebo, där just ordet tillsammans är centralt. Ta den levande adventskalendern! Varje dag i december ända fram till jul har någon hittat på en aktivitet, i sitt hem eller någon annanstans och bjudit in alla som vill komma. Sång, musik, pyssel, mat, vandringar – tillsammans. Till och med på julafton fanns en adventslucka då några öppnade sitt hem för gemensamt julfirande. Så ingen annanstans på jorden vill jag bo ( möjligen på något soligare ställe i november då…) Insekter försvinner Något som satt sig i mitt inre under året är hur bina mår. Ja, inte bara bina, utan många insekter försvinner i rask takt. Det kom en chockerande tysk rapport om att insekterna i ett område minskat med 76 procent på mindre än 30 år. Och försvinner insekter försvinner fåglarna. Ta lärkor och starar som var så vanliga förr, hur många ser du av dem? Det blev dåligt med äpplen 2017. För det var dåligt med humlor och bin under den kyliga försommaren. Utan pollinerande insekter kollapsar hela vår matförsörjning. Illa ute En av mina stora läsupplevelser under året var ”Binas historia” av Maja Lunde, en roman som utspelar sig under tre tidsepoker i tre världsdelar. Bina har huvudrollen. Vi är illa ute när vi förgiftar våra medhjälpare i naturen och det tunna matjordslagret som är förutsättningen för liv. Neonikotinoider är ett vanligt bekämpningsmedel som dödar bin och som EU just nu diskuterar att förbjuda. Måtte förnuftet segra över kemiin dustrins lobbyister! Nyligen träffade jag en trevlig äldre herre som inbjöd mej till en kurs i biodling. Kanske är det just det som ska bli min nya grej under 2018 – att bli biodlare! Må 2018 bli ett år då vi tar väl hand både om varandra och Moder Jord. Hon tål inte mycket mer. Gott Nytt År! MARITA PAHLÉN ”Vi är illa ute när vi förgiftar våra medhjälpare i naturen.”