Vårdguiden 2/2011

Vårdguiden Omslag Vårdguiden Innehåll & krönika Vårdguiden Notiser Vårdguiden Tema Demens - glömskans sjukdom Vårdguiden Demens - olika typer Vårdguiden Stockholms demenssjuka i fokus Vårdguiden "Jag ville inte se vad som pågick" Vårdguiden Nu fick du strike, Margareta! Vårdguiden Datorspel - på gott och ont Råd till föräldrar D • Inga tv-spelskonsoler och datorer i barnens rum. Då har du bättre koll på vad och när barnen spelar. • Gör en överenskommelse. Kom överens med ditt barn om hur mycket, när och vad de ska ägna sig åt när det gäller dator- och tv-spelande. • Kom överens med andra föräldrar. Prata med andra föräldrar om regler kring datorspelande, exempelvis om en eller ett par spelfria dagar i veckan. Då slipper ni hamna i diskussioner om vad kompisarna får eller inte får. • Välj rätt spel. Kolla spelens åldersmärkning och välj spel som passar ditt barns ålder och intressen. • Spela med ditt barn. Då har du lättare att förstå spelen och innehållet i dem. • Sätt upp tidsgränser för ditt barns spelande. Spelberoende innebär att man tappar kontrollen över sitt spelande. Barn kan behöva hjälp med att få tydliga tidsgränser. Ett sätt är att skaffa en timer som stänger av datorn efter en viss överenskommen tid. 12 ator- och tv-spelande upptar en allt större del av barns och ungas liv. Flera av de populäraste spelen har starka våldsinslag, vilket i flera studier har visat sig öka aggressiviteten och påverka både den empatiska förmågan (vår medkänsla) och det autonoma nervsystemet hos den som spelar. (Det autonoma nervsystemet är den del av nervsystemet som inte påverkas av vår vilja, till exempel hjärtrytm och andning). Andra studier pekar i stället på datorspelandets positiva effekter på bland annat intelligensen. Samtidigt menar bland andra företrädare för fekt, särskilt som spelen blir mer och mer verklighetstrogna. Den empatiska förmågan, det vill säga vår bär att man skadar eller skjuter motspelare påverkas utvecklingen av den empatiska förmågan. Predrag Petrovic tror inte att denna påverkan Statens medieråd att datorspelande först och främst är som vilken annan medieunderhållning som helst och inte en hälsofråga. Före jul 2010 publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där fyra svenska hjärnforskare pekade på riskerna med våldsamma datorspel. De hänvisade till en stor internationell genomgång av all forskning på området. En av forsk arna var Predrag Petrovic vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. – Genomgången visar att det inte råder någon tvekan om att våldsspel gör människor mer aggressiva och att spelandet kan inverka på den empa tiska förmågan hos barn och unga, säger han. Datorspel förklarar inte gatuvåld, men det är viktigt att uppmärksamma att spelandet har en efförmåga att leva oss in i andras situation, utvecklas när vi är barn. – Om man via spel lär in beteenden som inneinnebär någon risk för det stora flertalet barn och ungdomar som spelar, men att vissa kan ligga i riskzonen. – Barn och ungdomar som redan från början har svårigheter med impulskontroll, empati och utagerande beteende skulle kunna få problem med aggressivitet. Vi behöver studera hur våldsspel påverkar specifika grupper under specifika förhållanden. Malena Ivarsson, forskare på Stressforskningsinstitutet, har gjort en jämförelse av hur tonåringar reagerar fysiskt på att spela våldsspel jämfört med spel som saknar våldsinslag. – Hjärtats aktivitet ökade märkbart vid våldsspel och den effekten kvarstod många timmar eſter att man slutat spela. Malenas Ivarssons senaste forskning visar dock att denna reaktion inte uppstår hos dem som spelar våldsspel mer än tre timmar om daVårdguiden nr 2 2011 Vårdguiden Solens ljuvliga ljus och värme Vårdguiden Låt inte stå! Vårdguiden Cykla lugnt! Vårdguiden Varje år får 7000 kvinnor bröstcancer Vårdguiden "Jag uppskattar livet mer än någonsin" Vårdguiden Klamydiatest via datorn Vårdguiden Kroppens hjältar Vårdguiden Nya mottagningar Vårdguiden Notiser - Vårdguiden Vårdguiden Baksida - omslag