Vårdguiden 3/2009

Vårdguiden Omslag Vårdguiden Innehåll & krönika Vårdguiden Notiser Vårdguiden Tema Mage-tarm Vårdguiden Ung & ont i magen Vårdguiden Sura kommentarer... Vårdguiden "jag låter inte sjukdomen styra.." Vårdguiden Liten vana stjälper ofta stor last Vårdguiden Ta av dig skorna Vårdguiden "De blev tvungna att amputera två tår" Vårdguiden Stroke - en kamp mot tiden stroke ” – e n kamp mot tiden Plötsliga domningar, sluddrigt tal, synstörningar, svårigheter att gå eller kraftig yrsel. Symtomen vid stroke kan vara mindre dramatiska än vid hjärtinfarkt –men tillståndet är minst lika allvarligt. Det gäller att snabbt få vård. Utan behandling dör två miljoner hjärnceller i minuten. Lär dig känna igen symtomen. TEXT EVELYN PESIKAN ILLUSTRATION ANNE ROOSLIN varje år får cirka 30 000 svenskar diagnosen stroke, somär samlingsnamnet för hjärninfarkt och hjärnblödning.Mer än 80 procentäröver65år,menallakan drabbas. –Många somfår en stroke befinner sig mitt i livet och är fortfarande yrkesverksamma, säger Annika Berglund, strokesjuksköterska på Södersjukhuset. Högt blodtryck är den vanligaste riskdet är fortfarande ett livshotande tillstånd sommåste tas på största allvar. Till skillnad från en hjärtinfarkt ger stroke sällan alarmerande symtomsom smärta eller andningssvårigheter, vilket Färre dör i stroke i dag än tidigare,men omsymtomen går över efter femminuter skaman inte vänta, utan genast ringa 112 och begära ambulans, betonar Annika Berglund. Varje minut efter en hjärninfarkt eller hjärnblödning är dyrbar, eftersommiljofaktorn för stroke, följt av diabetes, hjärtflimmer, rökning och höga blodfetter. –Mer än hälften av alla strokepatienter har högt blodtryck, men påfallande många av dem vet inte omatt de har det, säger Annika Berglund. – Jag tycker att alla borde kontrollera ska man inte vänta, utan genast ringa 112 och begära ambulans.” blodtryck och blodfetter med jämna mellanrum. Det borde vara en självklarhet för alla att ta ansvar för sin egen hälsa. Vi samlar alla på oss riskfaktorer under årenslopp.Sålängemankännersig frisk upptäcks sällan riskfaktorerna,men en vacker dag reagerar kroppenmed till exempel stroke, hjärtinfarkt eller diabetes. –För attundvika attfådessa sjukdomar gäller det i första hand att leva så sunt sommöjligt –motionera regelbundet, äta hälsosamt och inte röka. 14 kan vara anledningen till attmånga som drabbas – och deras närstående – underskattar allvaret i situationen. Annika Berglund harvaritmedomatt patienter tagit sin egen bil till sjukhuset efter en stroke. Det är inte heller ovanligt attman ringer och beställer tid på vårdcentralen. – En typisk strokepatient kan vara en Även om symtomen går över efter fem minuter ner hjärnceller hinner dö i väntan på behandling, med svåra skador somföljd. Ju tidigare man kommer under beman eller kvinna i 60-årsåldern som plötsligt ramlar omkull. Personen svimmarinte,menhar svårt attkomma upp och talar osammanhängande. En halvsidig förlamning hör också ofta till bilden –man tappar saker och har svårt att gå, stå eller sitta. –Alltförmångaavvaktaristället föratt omedelbart ringa efter ambulans. Även handling, desto större är chansen att hjärnskadan kan begränsas och risken för kvarstående funktionsbortfall minskas. –Men vägen tillbaka till ett vanligt liv kan vara lång och mödosammed talsvårigheter, dålig motorik, trötthet, balanssvårigheter, försämrad simultanförmåga medmera. Dessutomlever mångamed stor rädsla för att drabbas av en ny stroke. Många närstående kan vittna omatt det är en helt annan person somkommer hemfrånsjukhuset efterenstroke, säger Annika Berglund. Därför är det viktigt att vi alla lär oss Vårdguiden nr 3 2009 Vårdguiden Akut stroke - test Vårdguiden Donation - hopp för barnlösa Vårdguiden "Donationen har betytt allt för oss" Vårdguiden Kajsa, äggdonator Vårdguiden Låt tandläkaren ringa på dörren... Vårdguiden Den vab-tid nu kommer Vårdguiden ABC om barninfektioner