Ladugårdsängen har en historia som omfattar både
djur, färdmedel och människor. I dag är det en stadsdel med 950 lägenheter, av dem tillhör 260 ÖBO. Och mer ska det bli. Men nu ska vi inte titta framåt, utan bakåt. Och för länge sedan, någon gång under 1500-talet, fanns här en kungsladugård som försåg slottet och besökande kungar med ätbara varor. Just denna koppling bakåt blev avgörande då den planerade, nya stadsdelen skulle få sitt namn inför bomässan 1992. Andra förslag som Flygängen och Stallängen skrotades till förmån för Ladugårdsängen. Ännu längre tillbaka var Ladugårdsängen inte en äng utan en sjö. Sjön krympte och blev till ett kärr. Som blev till ängsmark och var det ända tills stadens styrande män ansåg att detta var en lämplig plats för en flygplats. Så skapades Gustavsviksfältet som tjänstgjorde som Örebros flygplats mellan 1937 och 1982. Den officiella invigningen skedde i maj 1939 och i samband andra världskrigets utbrott 1939 fick flygplatsen ett militärförband, Lv41, som skulle skydda flygfältet och fyra stora luftvärnskanoner placerades ut runt fältet. F5, flygflottiljen i Ljungbyhed, flyttade också sina skolflygplan till Örebro flygplats. En händelse som skapade stora rubriker ägde rum på Gustavsviksfältet i november 1943, mitt under andra världskriget. Då tvingades två stora bombplan B-24 Liberator, även kallade ”Flying Fire Bell”, att nödlanda på fältet. Det var två av de allierades flygplan som utfört en bombräd mot en flygplats utanför Oslo som inte tog sig tillbaka till sin ursprungsbas. Många örebroare tog sig de två kilometrarna ut från centrum för att titta på dessa märkvärdiga bombplan. Under 1940-talet var flygtrafiken på Gustavsviksfältet som intensivast. Det hände att DC 3:or som trafikerade sträckan Stockholm-Oslo mellanlandade i Örebro. Annars användes fältet mest för segelflyg, modellflyg och skolflyg. Samt taxiflyg. År 1967 fick Örebro stad tillbaka flygfältet från luftfartsverket, men då var det omodernt och dåligt utrustat. Det kunde bara användas i bra väder och på dagtid. Så småningom byggdes ett nytt flygfält i Täby, väster om Örebro, och Gustavsviksfältet upphörde som flygfält 1982. Nästa stora händelse i platsens historia äger rum ungefär tio år senare. År 1992 ska det bli bomässa och 1989 utlyser man en arkitekttävling där arkitekterna uppmanas att ta ett helhetsgrepp på området där bomässan ska äga rum – Ladugårdsängen. Ungefär 45 hektar lerig åkermark ska förvandlas till en helt ny stadsdel. Staden har stora visioner för hur det nya området ska fungera, det kan man läsa i prospektet Kanske försågs Gustav Vasa med förnödenheter från kungsladugården när han besökte Örebro och sin blivande drottning Margareta Leijonhufvud. Läs om henne på sidan 14 9 Hangaren!