STT 1
4 STT Vecka 41 onsdag 8 oktober 2014 SJUHÄRAD INF
ÖR ÄLGJAKTSSTARTEN: HAMBURG CARINA MIDDENDORF Uppvuxen i Svenljunga, född Lundin. Driver företag i Tyskland med språkkurser, översättning, tolkning och senast en bullbakarkurs på skandinaviskt café. Bara att fråga rätt person När mina tvillingar var bebisar och låg i en dubbelvagn från Emmaljunga, var jag tvungen att planera in en extra kvart om jag skulle någonstans med dem till fots. Ständigt blev jag stoppad av okända människor som ville titta in i vagnen och fråga saker. Som artig svensk, försökte jag vänligt svara på folks frågor, som om det var första gången jag hörde dem. Min man svarade en gång: ”Nej vi har tagit upp en liftare. Okända personer Vilt främmande människor frågade om det varit en naturlig förlossning eller kejsarsnitt. Personer jag aldrig sett förr, uppmanade mig att amma, ville veta om det varit en konstgjord befruktning eller om vi hade tvillingar i släkten. När jag åkte till Svenljunga första gången med barnen, var de ett halvår. Jag trodde att det skulle bli många samtal på Ica om amning, förlossning och om barnen skulle få lära sig svenska. Men icke! Fråga någon av de bofasta I Svenljunga är man inte lika framfusig som i Hamburg. Det var ingen okänd, eller ens någon som jag bara kände lite grand, som ville titta i vagnen. Man hälsade, precis som vanligt. ”Lundins äldsta har tvillingar”, tänkte de kanske. Om de skulle vilja veta något mer, så kunde de fråga någon av de bofasta Lundinarna om det. Min mamma till exempel, fick svara på frågor om var barnen fötts, om deras pappa kan svenska och om vi köpt barnvagnen i Sverige. Svenljunga har nästan inga människor som är vilt främmande för mina föräldrar. De har bott där eller i närheten, i hela sina liv och möter ofta gamla skolkamrater eller till och med lärare. De får reda på allt i sinom tid Om någon identifierat mig som tillhörande familjen Lundin, så finns det ju ingen anledning att prata med mig – som de ju strängt taget inte känner – utan de tar frågan med morföräldrarna. I Hamburg är jag en i mängden och få känner mig. Vill de veta något om min barnvagn eller om jag ammar, så gäller det att fråga direkt. Om man väntar, så har jag dragit vidare och man får aldrig veta om vi har tvillingar i släkten eller om det är två pojkar som ligger under den hemstickade filten. Alltså, stoppa vagnen och fråga NU!! Svenljungaborna däremot, de har tålamod. De vet att de får reda på allt, i sinom tid. Man behöver bara fråga rätt person. Och rätt person träffar man förmodligen på Ica– i sinom tid. CARINA MIDDENDORF Åke Andersson, jaktledare i Ingestorps jaktlag, har tre nya älgtorn på gårdsplan. Varje år byter jaktlaget ut några av de gamla tornen, allt för kulor och rikoschetter minskar. Fokus på säkerhet i LÄNGHEM Inför älgjakten som startar på måndag, gäller det att vara förberedd. Det är få jaktlag som har säkerheten så organiserad som i Länghem. Skjutintyg krävs för att få delta, säger Åke Andersson, jaktledare för Ingestorps jaktlag. – Det är för att vi som ansvariga jaktledare ska känna oss trygga, jag är ansvarig för alla i skogen i mitt lag, säger Åke Andersson. Det är många jägare som rör sig i skogen på älgjakten och det är viktigt att organisationen fungerar. Redan på söndag träffas alla medlemmar i Ingestorps jaktlag, cirka 25 jägare, på Ingsvallen. De får visa upp vapenlicens, jaktkort och färskt skjutintyg. – Det gör att vi kommer igång fortare på måndag morgon, säger Åke Andersson. Ett PM med förhållningsregler ska skrivas under. Följer man dem ska inga jaktolyckor, att man av misstag skjuter hund eller drevkarl, behöva ske. Åke Andersson var tidigare ordförande även för Länghems älgskötselområde, men sedan något år har man gått ihop med Månstad. 5-6 jaktlag delar älgskötselområdet. Åke Andersson har jagat sedan han var 16 år, och inte missat en älgjakt. – Starten på älgjakten är bättre än julafton säger han. En av de viktigaste reglerna i PM:et tycker han är att stanna i passet om ett vilt skadeskjutits tills jaktledaren beslutat annat eller eftersöksekipaget kommit. – Efter ett skott gäller radiotystnad, säger han. Ingestorps jaktlags marker sträcker sig i en triangel norr om och med botten mot riksväg 27. De har även mark på södra sidan. – Här finns inte något viltstängsel vilket också blir en säkerhetsfråga, säger Åke och berättar att Trafikverket kanske är på gång med viltstängsel 2015 eller 2016 längs vägsträckan. Hur får man då ett skjutintyg? Jo, i Länghem har man en älgbana, med en nybildad älgbaneklubb. Älgbanor finns långt i från överallt och det är inte alla jaktlag som har krav på skjutintyg, som man har i Länghem-Månstad älgskötselområde. Banan är öppen lördagar från mitten av augusti fram till helgen innan älgjaktstart, alltså sista dagen nu på lördag. – Först skjuter man in sitt vapen, sedan ska man ha ett godkänt skjutintyg. Många jagar enbart älg, då är det viktigt att träna skytte innan, säger Åke Andersson. Godkänt innebär en skjuten serie på stillastående älg med fyra av fyra träffar inom träffområdet. Man ska också ha två serier på löpande älg med tre av fyra träffar. Tilldelningen i år för Ingestorps jaktlag är tre vuxna djur och fri kalv, helst lika många kalvar som vuxna. Tjurar på fyra-åtta taggar är fredade. Förra året sköt de ko och kalv redan första dagen. Hur mår älgstammen just nu? – Tillgången är i fas med Säkerheten inför Ansvar: Jaktledarna är ansvariga för sitt jaktlag, men skyddas genom att medlemmarna får skriva under ett PM om bland annat säkerhetsregler. Exempel på säkerhetsregler: Alla deltagare ska bära rött hattband eller motsvarande synlig klädsel. Laddning av vapen, och ”patron ur” skall endast ske på passet. Man ska informera sig om var passgrannarna står. Skott får ej avlossas mot grannskyttars pass. Djur får ej påskjutas om människa, tamdjur, byggnad eller dylikt be”Är det tvillingar?” Min man svarade en gång: ”Nej, vi har tagit upp en liftare”. Han fick inga följdfrågor och han kunde direkt fortsätta sin barnvagnspromenad. ”Flickor eller pojkar?”, frågade folk oavsett om dottern hade klänning med spetsmössa och sonen sparkbyxor och keps eller om de var identiskt klädda i unisexlook à la 70-tal. vad skogen tål. Blir älgarna fler ökar betesskadorna, är de färre blir det inte trevligt att jaga. Att säkerhetsåtgärderna fungerar och jägarna är medvetna om riskerna, visar också det att Åke aldrig varit med om att någon människa skadats under jakt. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com FOTNOT: Läs även Vi fyra på sista sidan om älgjakten.