Nöjesnytt Växjö 1
MÅNADENS PROFIL GËZIM GASHI Text: Ola Karlsson Si
st jag träffade Gëzim Gashi var 2012. Då var han 22 år och hade miljontals visningar på YouTube, var på god väg att bli popstjärna i sitt gamla hemland Kosovo och relativt nybliven Los Angeles-bo. Jag beskrev honom då som intensiv, entusiastisk och spontan, med en positiv energi som ofta tar sig uttryck i att han pratar så fort och mycket att det nästan låter som om han pratar i munnen på sig själv. När jag nu tre år senare pratar med den 25-årige Alvestagrabben är han exakt likadan – men samtidigt har väldigt, väldigt mycket förändrats i Gëzim Gashis liv. Just den här dagen befinner sig Gëzim i London på jobb och det säger ganska mycket om honom som person när han strax innan intervjun messar och frågar om vi ska ta det via Skype ”för att det kan ju bli dyrt annars”. Han säger också att han gärna vill berätta lite om sin bakgrund, ”speciellt med tanke på det som sker i världen idag, med flyktingsituationen” och han hoppas att det kan fungera som inspiration. –Min familj kom till Sverige från Kosovo 1992, på grund av kriget. Vi var på turné i Sverige, kan man säga, tills vi fick uppehållstillstånd 1995 i Alvesta. Vi levde i flyktingläger och på alla möjliga ställen. Det var en tid full av oro över om vi skulle få stanna kvar och hur det var med våra släktingar i Kosovo tills landet blev fredsförklarat 1999. De där tio åren har format mig som människa. Jag har valt att se det positiva som kom ur det; att man prioriterar familjen och att man måste jobba extremt hårt, för jag vet att den eventuella trygghet man har plötsligt kan försvinna. Det jag kan uppskatta i det jag jobbar med idag har jag fått genom den resa jag gått igenom att det handlar inte bara om hur jag mår och känner. Det handlar om lojalitet, den lojalitet som mina föräldrar visade oss, sina barn, och det de gjorde för oss har jag alltid med mig och jag tror det har gett mig en grundläggande ödmjukhet. Jag har insett att man måste ha en anledning till varför man gör det man gör, oavsett vad det gäller. Musik har alltid varit Gëzims grej. Han har alltid varit nyfiken när det gäller musik och sett den som en sorts verklighetsflykt, men – och det här är viktigt – det har fungerat som en kreativ flykt. “JAG HAR ALLTID HELLRE SUTTIT OCH JOBBAT MED MUSIK EN FREDAGSKVÄLL ÄN GÅTT UT PÅ GRACE MED POLARNA.” Jag var aldrig utanför, jag valde att hålla mig utanför. Och mina kompisar köpte det. Jag har ju fortfarande samma vänner som jag hade när jag växte upp och de vet ju hur landet ligger och hur målmedveten jag är. Den där viljan att vara kreativ, att skapa, har jag alltid brunnit för. Gëzim började skriva egna låtar när han var i tioårsåldern, men det var först när han kom till Musikhuset i Växjö som han började skapa på allvar och spela in sin egen musik. På Musikhuset ingick han i ett stort kreativt gäng som alltid höll ihop och som fick möjlighet att uppträda på olika scener runt om i Småland. Gëzim gjorde sitt första gig 2005, på Kulturverkstaden i Tingsryd och där träffade han Tingsryds musikaliska eldsjäl no 1, Magnus Lundin – numera rektor på Academy of Business och Music – och det var ett möte som skulle påverka honom starkt. –Efter giget kom Magnus fram och berömde mig och sa att jag aldrig fick sluta sjunga, men han sa också att jag måste förstå hur mycket som krävs för att man ska lyckas i musikbranschen. Och så berättade han om Andreas Carlsson och allt han åstadkommit. Jag var helt fascinerad och nyfiken som jag är ville jag suga åt mig så mycket information som möjligt. Andreas namn fastnade hos mig och jag tyckte det var så häftigt att han kom från våra trakter och ändå var så framgångsrik. Fyra år senare träffade jag Andreas, Anders Bagge och Laila Bagge och fick chansen att hänga i deras studio och jobba. Sedan dess har Andreas varit min mentor. Han har alltid hjälpt mig och gett mig råd. Kopplingen mellan Gëzim, Magnus Lundin och Andreas Carlsson slutar inte där. 2015, tio år efter att Gëzim och Magnus först träffats, var de båda nominerade till Årets Kronobergare i P4. Magnus vann priset, men eftersom han och Andreas startat Academy of Business och Music i Tingsryd hade Gëzims namn kommit upp. Det ena ledde till det andra och numera sitter Gëzim i styrelsen och är PR-ansvarig för hela Academy of Music & Business verksamhet och har dessutom startat ett nytt företag ihop med just Andreas Carlsson. Det är här vi kommer in på Gëzims nuvarande situation. –Jag ser mig inte i första hand som sångare, utan som entreprenör. “JAG HAR TRÄFFAT SÅ MÅNGA LÄNGS VÄGEN SOM SAGT ATT JAG ÄR MER ÄN BARA EN SÅNGARE, ATT JAG HAR DET HÄR ENTREPREÖRSKAPET I MIG OCH JAG HAR INSETT ATT DET ÄR SANT.” Så som musikbranschen ser ut idag är det nästan ett måste att vara en entreprenör. Andreas och mitt bolag är ett enteratinment/marketingbolag och under min resa har jag varit jäkligt bra på att knyta ihop kontakter. Det som jag gör att jag inte känner mig splittrad av mina olika roller är att allt handlar om musik i slutänden. Jag skapar kontakter som jag har nytta av i alla lägen, både när det gäller min roll som chef för marknadsföringen för AMB och som singer/songwriter. Det är alltid bra att träffa nytt folk och i den situationen jag är i nu träffar jag nästan bara bra kontakter. Många tror att Andreas bara ger mig en massa nummer som jag kan ringa, men Andreas skulle aldrig starta ett bolag med någon bara för att vara schysst. Han ser potential i mig. Jag har gått på många nitar, men jag har alltid rest mig. Jag har gjort många uppoffringar, men jag vill få folk att inse hur viktigt det är att ta sig ur den här bekvämlighetszonen, att försöka göra något som man kanske tror att man inte kan eller våga göra. I slutänden har det har varit värt alla uppoffringar. Precis som förra gången vi pratade understryker Gëzim att det inte handlar om att lyckas i musikbranschen till vilket pris som helst, utan om att lyckas på sina egna villkor. –Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan om att vara med i Melodifestivalen, men jag tänker så här: ”när jag var liten, satt jag då och drömde om att vara med i Melodifestivalen? Nej det gjorde jag fan inte”. Det är fel forum för mig. Jag vill