Omtanke 1
Kortnyheter Ja till sprutbyte Kalmar kommun säger
ja till sprututbyte för att minska smittspridning bland missbrukare. Nu ska socialchefen ta fram en ansökan om ett sprutbytesprogram. Kattis ny generalsekreterare på BRIS TVprofilen Kattias Alhström är ny generalsekreterare på BRIS. Hon tillträder tjänsten 12 mars. Jakt för alla Svenska Jägareförbundet har startat ett projekt för att underlätta för personer med nedsatt rörelseförmåga att komma ut i naturen och jaga. Projektet finansieras delvis med medel från Allmänna arvsfonden. Föräldrastödsprogram ska spridas Statens folkhälsoinstitut har tecknat avtal med Stockholms stad, socialförvaltningen, om att de från 1 januari 2012 åtar sig att sprida och kvalitetssäkra föräldrastödsprogrammen Familjeverkstan och Alla Barn i Centrum (ABC). Avsikten är att programmen ska bedrivas programtroget och kunna erbjudas föräldrar i hela landet. Stockholms stad kommer att erbjuda utbildningar av gruppledare och instruktörer och ska även följa upp programmens spridning och användning i landet. Tre vinnare i ”Smart support for better life Nu har vinnarna i apptävlingen ”Smart support for better life” utsetts. Idéerna som vunnit är ”Aktiv Assist”, ”Om en bild” och ”Smartkalender”. Det har varit ett stort intresse för tävlingen och över 50 tävlingsbidrag har nu granskats. Hjälpmedelsinstitutet samordnade tävlingen. Var femte samtal om psykisk ohälsa Var femte barn som ringer till BRIS gör det på grund av psykisk ohälsa och det är främst tonårsflickor som hör av sig visiar BRIS färska rapport. De vanligaste frågorna handlar om ifall men duger som man är. 18 www.ssil.se Behov av specialisering på äldre Teknikstöd utifrån elevens behov elever med kognitiva svårigheter att klara sina studier bättre. I försöksverksamheter, som pågår 2012 och våren 2013, Svenska folket blir allt äldre vilket ställer krav på att de yrkesgrupper som arbetar inom primärvården och äldreomsorgen har goda kunskaper om äldre personers hälsa och sjukdomar. Samtidigt finns det idag tydliga kompetensbrister när det gäller vård och omsorg om äldre. Ett exempel är kompetensen hos de sjuksköterskor som arbetar inom vården och omsorgen om äldre. Av 12 316 sjuksköterskor är det bara 197 sjuksköterskor - eller 1,6 procent - som har läst ett påbyggnadsår och är specialiserade inom vård av äldre. Socialstyrelsen har i en tidigare rapport visat att det finns liknande kompetensbrister hos många läkare. Regeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet uppdraget ”Teknikstöd i skolan” med syfte att öka möjligheten för kommer elever med kognitiva svårigheter att prova individuellt utvalt teknikstöd för att klara uppsatta mål. – Men det gäller i allra högsta grad även andra yrkesgrupper som socionomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister och psykologer, säger utredaren Frida Nobel. Socialstyrelsen pekar på att det framför allt är inom två ämnen - geriatrik och gerontologi - som yrkesgrupperna behöver förbättra sin kompetens. Humor viktigt i fosterfamiljer Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer visar ny forskning. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem. – Att känna sig hemma symboliserades för många av att de fick ta mat i kylskåpet själva eller av att de fick följa med på utflykter och semestrar som en i familjen, säger Lena Hedin, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har intervjuat ungdomar, som placerats i olika slags fosterfamiljer, och hennes forskning visar hur viktigt det är att familjen gör saker tillsammans. – Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans och humor och vänligt skämtande fyller många funktioner. Det sprider en känsla av gemenskap, lindrar spänningar, kan lösa konflikter och är avkopplande. En tjej berättade till exempel att hon hade varit skeptisk till sin nya familj men att en semesterresa blev vändpunkten då hon upptäckte hur roliga de faktiskt var! Lena Hedins forskning visar att fosterbarn som placeras i familjer de känner innan placeringen kommer in snabbare i gemenskapen. Det underlättar tillhörigheten, speciellt i början av placeringen, att som fosterbarn få vara med och påverka valet av familj. – Den mest självklara tillhörigheten är i släktinghem men även i traditionella, tidigare okända familjehem kan ungdomen komma att känna sig som hemma även om det tar längre tid för dem att landa. När ungdomarna som Lena Hedin följt funnit sig tillrätta i sin nya familj märktes detta även i skolan. När de placerades i fosterhem hade flertalet allvarliga skolproblem. De hade skolkat under långa perioder, gått i specialklass eller hade blivit tvungna att gå om en årskurs. Men redan efter en kortare tids placering i fosterhem gick alla ungdomarna i skolan och arbetade hårt för att få godkänt i alla ämnen. Majoriteten hade en helt annan attityd till utbildning. – De betonade att de skulle kunna få en bättre framtid genom att sköta skolan. De var stolta över vad de åstadkommit och det visade sig finnas en enorm kapacitet hos ungdomarna. – Förändringen beror delvis på att ungdomarna nu fick sina grundläggande behov tillgodosedda och mår bättre. De får fasta mat- och sovtider och det gör att de orkar gå upp på morgonen. De får stöd och hjälp med läxor. När det fungerar riktigt bra mellan den biologiska familjen och fosterfamiljen kan barnet dessutom få hjälp och stöd från båda och den biologiska familjen kan utgöra ett komplement till fosterfamiljen. – Till exempel fanns det saker de inte ville prata om i fosterfamiljen som de kunde diskutera med sina biologiska föräldrar. Annars kunde det handla om att få åka hem och bara slappna av. Släppa kravet att skärpa till sig som de ofta har på sig själva i fosterfamiljen.