BIOINNOVATION 2021 1
RESURSSMARTA PROCESSER Malin Wohlert , Uppsala un
iversitet. Foto: Johan Olsson Klara Hackenstrass, Uppsala universitet. Foto: Johan Olsson Djupdyk i massakokning bidrar till svensk bioekonomi Pappers- och massaindustrin spelar stor roll i omställningen till en cirkulär bioekonomi – där finns råvaran till många biobaserade material och produkter. Nu ska ett doktorandprojekt inom företagsforskarskolan Resurssmarta processer ge oss mer kunskap om massakokningen. Att optimera den bidrar till att vi får ut mesta möjliga värde av den skogliga råvaran. Cellulosamassa fram ställd av rest strömmar från jordbruket. Foto: Johan Olsson Projektet antar ett helhetsperspektiv där post doc Joanna WojtaszMucha från Chalmers utforskar restströmmarnas potential. Hon tittar bland annat på tillgänglighet, hur de används idag och hur väl de lämpar sig för tillverkning av dissolv ingmassa. Resultaten som berör resurs effektiv framtagning av dissolvingmassor från restströmmar kommer att finnas tillgängliga för hela in dustrin. Därutöver tittar projektet specifikt på hur de kan användas i TreeToTextiles process. – Målet är att råvaran ska ingå i en resurseffektiv och skalbar process. Som forskare jobbar jag inte isolerat utan vi kommer också att använda oss av tekno-ekonomiska och hållbarhetsanalyser när vi utvärderar resultaten och bedömer marknadspotentialen, säger Joanna WojtaszMucha. Det som verkligen utmärker projektet är hur tätt jag jobbar tillsammans med industrin, och att det jag gör är relevant. 13 Om projektet: I projektet deltar TreeToTextile, Stora Enso, IVL och Chalmers. Projektet pågår i två år och har tilldelats 5,7 miljoner kronor. – På senare år har den akademiska forskningens fokus i hög grad varit att ta fram nya biomaterial och produkter. Det är naturligtvis viktigt, men vi behöver också mer kunskap om processen för att optimera den och bli mer resurseffektiva. Därutöver ser jag en växande kompetensbrist som måste hanteras branschgemensamt, exempelvis genom att stötta projekt som det här, säger Fredrik Wernersson Brodin, Specialist cellulosateknik på Södra som är ett av projektets företagspartners. Under fyra år tittar projektet närmare på massakokningen, och mer specifikt på den del av processen där cellulosan separeras från trädets näst största beståndsdel; lignin. – I det här processteget bryts en stor del av ligninet mellan fibrerna ner och transporteras bort. Kvar blir en massa med hög cellulosahalt som används för att tillverka högvärdiga produkter. Men när ligninet separeras följer andra ämnen med som vi egentligen vill behålla i massaframställningen. Min forskning kan bidra till att optimera processen genom att ge oss mer kunskap om ligninet och hur det transporteras ut ur träfibrerna, säger projektets doktorand Klara Hackenstrass vid Uppsala universitet. Vilka är de största vinsterna med forskningen? Malin Wohlert, studiens projektledare och docent vid institutionen för tillämpad mekanik vid Uppsala universitet: – Vi har länge separerat lignin från cellulosa men har ingen helhetsbild av hur processen faktiskt går till. Med mer kunskap om massakokningen kan vi bidra till att minska energianvändningen och få ut mer av råvaran. I förlängningen innebär det att vi tar bättre hand om varje avverkat träd. Om projektet: De företag som deltar i projektet är Södra, Stora Enso, Valmet, Holmen och BillerudKorsnäs. Forskningen sker på Uppsala universitet med stöttning av Chalmers och KTH. Projektet pågår i fyra år och har tilldelats 7,4 miljoner kronor.