Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
AKTUELL OCH ANV ÄNDB AR KUNSKAP OM IDRO TT , HÄL
S A OCH TRÄNING FORSKNING Fördel att följa biologisk mognad Bio-banding bör ses som ett komplement och inte som en ersättning av det åldersbaserade formatet. Barn- och ungdomar kommer fortfarande att vilja umgås med sina kompisar och tillhöra ett lag under en längre tid. Bio-banding har dock potential att utmana idrottaren på ett nytt sätt och bidra till att skapa en mer mångsidig och långsiktig utvecklingsmiljö. Förslagsvis kunde en träning per vecka eller en vecka per månad ägnas åt biobandsaktiviteter. Man kunde också skapa större fl exibilitet i tävlingsreglerna så att sena och tidigt mogna idrottare får fl ytta upp och ner i ålderskategorier. Sent mogna spelare måste få tid på sig att komma i kapp och få samma möjligheter till träning och tävling. Att fortsätta utbilda spelare och ledare i dessa frågor och visa på hur stor betydelse fysisk mognad har för prestation och selektion i ungdomsidrotten är också viktigt. Man kan också notera att det ur ett tränarperspektiv kan fi nnas fördelar med Man kan också notera att det ur ett tränarperspektiv kan fi nnas fördelar med att Fysisk mognad premieras Figur 1. Andel tidiga, sent och on-time mogna spelare i engelsk fotbollsakademi i olika åldersgrupper. Andelen tidigt mogna spelare ökar under hela ungdomstiden medan sent mogna spelare knappt förekommer i 15–17 års-åldern. Figuren är modifi erad från referens 1. följa den fysiska mognadsstatusen kontinuerligt för att få en större förståelse för varför det kan ske temporära prestationsförsämringar under ungdomsåren. Dessa är nämligen vanliga under tillväxtspurten och ska inte ses som ”brist på talang”. Skaderisken är dessutom högre i samband med tillväxtspurten (7). Tränare kan även få en bättre uppfattning om den relativa nivån på fysiska prestationer genom att jämföra prestation i fystester både utifrån kronologisk ålder och utifrån biologisk mognad. u HUR UPPSKATTAR MAN BIOLOGISK MOGNAD? Den metod som anses vara mest exakt för att uppskatta biologisk mognad innefattar radiologisk undersökning av skelettet. Denna metod medför dock strålning och kostnader som ofta inte anses motiverade. En mer enkel metod att bedöma biologiskt mognad är annars Khamis-Roche-metoden (8) som baseras på en formel som tar hänsyn till spelarnas nuvarande ålder, längd, kroppsvikt samt de biologiska föräldrarnas längd. Formeln ger en uppskattad längd som vuxen. Därefter det går att räkna ut hur många procent av sin uppskattade slutlängd spelaren hittills uppnått, vilket är ett sätt att uppskatta biologisk mognad. För att sedan gradera idrottare som tidiga, on-time, eller sent fysiskt mogna jämför man de uppskattade värdena med referensmaterial för populationen (ett så kallat z-värde baserat på standardavvikelser). RELATIV ÅLDERSEFFEKT OCH BIOLOGISK MOGNAD Den så kallade relativa ålderseff ekten är ett etablerat begrepp inom idrottsforskning och manifesteras i att spelare födda tidigt på året premieras och är överrepresenterade vid uttagningar till akademier och landslag. En vanlig förklaring av den relativa ålderseff ekten är att spelare födda tidigt på året har ett fysiskt försprång eftersom de är äldre än de yngre spelarna i samma ålderskategori. Den relativa ålderseff ekten säger dock ingenting om idrottares biologiska mognad – man kan vara född i december och samtidigt vara tidigt utvecklad, och spelare födda i januari kan mogna sent. Biologisk mognad och relativa ålderseff ekten är därför till stor del två oberoende konstruktioner. Dessa två fenomen uppträder dessutom vid olika tillfällen under barn- och ungdomsåren och har därför delvis olika förklaringar. Den relativa ålderseff ekten (d v s fördelen av att vara född tidigare på året) är märkbar från barnaåren och minskar sedan succesivt upp mot vuxen ålder. Betydelsen av biologisk mognad inträder i stället under de åren där tillväxtspurten sker, det vill säga i 11–15 års ålder hos pojkar och något tidigare hos fl ickor. 1. Johnson A, Farooq A, Whiteley R. Skeletal maturation status is more strongly associated with academy selection than birth quarter. Sci Med Footb. 2017; 2. Malina RM, Rogol AD, Cumming SP, Coelho e Silva MJ, Figueiredo AJ. Biological maturation of youth athletes: assessment and implications. Br J Sports Med. juli 2015;49(13):852–9. 3. Hill M, Scott S, McGee D, Cumming SP. Are relative age and biological ages associated with coaches’ evaluations of match performance in male academy soccer players? Int J Sports Sci Coach. 01 april 2021;16(2):227–35. 4. Cumming SP, Lloyd RS, Oliver JL, Eisenmann JC, Malina RM. Bio-banding in sport: Applications to competition, talent identifi cation, and strength and conditioning of youth athletes. Strength Cond J. 2017; 5. Malina RM, Cumming SP, Rogol AD, Coelho-e-Silva MJ, Figueiredo AJ, Konarski JM, m.fl . Bio-Banding in Youth Sports: Background, Concept, and Application. Sports Med. 2019; 6. Cumming SP, Brown DJ, Mitchell S, Bunce J, Hunt D, Hedges C, m.fl . Premier League academy soccer players’ experiences of competing in a tournament bio-banded for biological maturation. J Sports Sci. 2018; 7. Johnson DM, Williams S, Bradley B, Sayer S, Murray Fisher J, Cumming S. Growing pains: Maturity associated variation in injury risk in academy football. Eur J Sport Sci. 2019;1–9. 8. Khamis HJ, Roche AF. Predicting adult stature without using skeletal age: The Khamis-Roche method. Pediatrics. 1994; NORDISK SPORT & FRITID 1 2022 15