Marknad Örebro 1
NYHETER Rapporten bygger på Kommuninvests utlånin
g och affärer som registrerats av kommuner och regioner, samt deras bolag, i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. RÄNTEHÖJNINGEN FORTSÄTTER FÖR KOMMUNSEKTORN FOTO: PRESSBILD Årets Fastigopris delas ut i två kategorier under temat ”Det nya arbetslivet”. Två glada och värdiga vinnarföretag tog emot priserna i samband med invigningen av Fastigos nya lokaler den 30 maj. Rapporten bygger på Kommuninvests utlåning och affärer som registrerats av kommuner och regioner, samt deras bolag, i skuldförvaltningsverktyget KI Finans. Underlaget för andra kvartalet 2023 består av 8 482 lån, certifikat och obligationer till ett totalt värde av 624 miljarder kronor samt 1 545 derivat med underliggande lånebelopp på 190 miljarder kronor. Genomsnittsräntan för nya affärer, inklusive derivat, ökade från första till andra kvartalet 2023 från 3,28 till 3,73 procent. Den genomsnittliga kapitalbindningen förkortades från 2,97 år för första kvartalet 2023 till 2,94 år för andra kvartalet. Den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, förkortades samtidigt från 2,63 år till 2,41 år. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden, inklusive derivat, steg från 1,89 procent för första kvartalet till 2,18 procent för andra kvartalet 2023. Genomsnittsräntan exklusive derivat ökade från 2,37 till 2,78 procent. Den genomsnittliga kapitalbindningen minskade från 2,59 år för första kvartalet till 2,57 år för andra kvartalet 2023. Även den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, minskade: från 2,71 år till 2,66 år. Användningen av derivat gjorde att räntebindningen förlängdes från 1,54 år till 2,66 år. – Den ränteuppgång som nu pågått i cirka 1,5 år får allt större kostnadseffekter i den kommunala ekonomin. Från Q4 2021 till Q2 2023 ökade den genomsnittliga räntan, inklusive derivat, för nya affärer med en bra bit över tre procentenheter: från 0,36 till 3,73 procent. I de budgetprocesser som många kommuner och regioner snart påbörjar blir detta en viktig faktor att ta hänsyn till, säger Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef på Kommuninvest. ® Karin Stålhandske är vd för Loomis. KONTANTER BEHÖVS FÖR SOCIAL HÅLLBARHET FOTO: PRESSBILD När butiker nekar kunder att betala med kontanter exkluderas de som i dag av olika skäl måste använda kontanter. Man kan ställa sig frågan om företagens hållbarhetsrapportering gällande social hållbarhet är tillräckligt trovärdig? Vi behöver en lag som innebär att alla butiker och restauranger tar emot kontanter, skriver Loomis vd Karin Stålhandske i en debattartikel i Göteborgsposten. Många av våra största butikskedjor i Sverige har slutat ta emot kontanter. Samtidigt påstår samma kedjor att de arbetar för social hållbarhet. Den hållbarheten gäller uppenbarligen inte de omkring en miljon människor i Sverige som lever i digitalt utanförskap. Det menar Karin Stålhandske i en debattartikel i Göteborgsposten. – Kontanterna måste finnas som ett alternativ, annars stänger vi ute människor. Det handlar bland annat om äldre, personer med funktionsnedsättning, gömda kvinnor, flyktingar eller alla de som föredrar att betala med kontanter. De stora butikskedjorna bör känna ett ansvar för att alla ska vara inkluderade i vårt samhälle, säger Karin Stålhandske. I artikeln nämner Stålhandske även andra viktiga skäl för att behålla kontanterna som betalmedel, samhällsberedskap och osäkerheten i vår omvärld. Den statliga utredning som kom i våras och som föreslår att apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter för receptbelagd medicin anser hon otillräcklig. – Loomis vill se en lagstiftning som innebär att alla butiker, restauranger och offentlig verksamhet tar emot kontanter. En lag liknande den som finns i våra grannländer Norge och Danmark. Det är bara genom ett lagkrav som vi kan garantera att kontanterna finns kvar och med gott samvete tala om social hållbarhet på riktigt, avslutar Karin Stålhandske. ® Välkommen in! Storgatan 47, Örebro Tel. 019-13 41 05 10