Forskning med stamceller kan skapa organ att tran
splantera Tusen och åter tusen människor dör varje år i brist på organ att transplantera. Nu menar forskare i USA att man kan avhjälpa en del av denna organbrist genom att injicera mänskliga stamceller i grisar och få grisarna att producera mänskliga organ. Tidigare försök att skapa mänskliga organ med denna metod har misslyckats, eftersom mänskliga celler har förlorat kampen mot griscellerna i grisembryot. De skapade organen har förblivit grisens. Men nu siktar forskare från USA enligt en rapport i tidningen The Guardian på att övervinna detta hinder. Ledda av Pablo Ross, en reproduktionsbiolog från University of California, Davis vill de använda genetisk ingenjörskonst för att skapa grisar som inte kan utveckla en egen bukspottkörtel (pankreas). Därmed kommer de mänskliga stamcellerna att vara fria att inta det lediga utrymmet och växa till mänsklig pankreas – som eventuellt skulle kunna doneras till människor för att bota diabetes. Samma metod skulle kunna användas för att angripa den enorma bristen på andra organ att transplantera. De mänskliga stamcellerna skulle injiceras direkt in i djurembryot. Där skulle de enligt forskarna kunna differentiera sig till alla celltyper som behövs för att skapa ett hjärta, en njure eller en bukspottkörtel. När de mänskliga cellerna växer vid sidan av griscellerna lär sig det växande grisembryot att behandla dem som sina egna och inte stöta bort dem. Avstötning har hittills varit det stora problemet. Många människor har visserligen hjärtklaffar som kommer från gris. Men försök att transplantera hela organ från djur till människa har hittills misslyckats eftersom människokroppen tenderar att stöta bort främmande vävnad. Den här forskningen är kontroversiell. National Institute of Health, NIH, som är den främsta bidragsgivaren till medicinsk forskning i USA, stoppade i fjol alla anslag till denna typ av verksamhet. Säkerhetsfrågorna anser forskarna däremot att de kan bemöta eftersom alla som används för denna typ av forskning kontrolleras mycket noga så att de inte bär på någon smitta. De etiska tveksamheterna är betydligt svårare att hantera. Skulle mänskliga stamceller kunna differentieras till hjärnceller och kolonisera grisembryots hjärna så att vi får en mänsklig hjärna, fångad i en djurkropp? Forskarna i USA anser detta vara mycket osannolikt eftersom embryona bara får leva i 28 dagar, mycket kortare än grisens normala graviditet på 114 dagar, innan de avlägsnas och undersöks för att räkna antalet mänskliga celler och deras fördelning. Men den här forskningen lär inte kunna avancera mera innan dessa farhågor har stillats. Källa The Guardian 6 juni 2016 PÅ GÅNG Nya möten? Mejla: info@dialasen.com International Meeting on Transplantation DCD, 25-27 oktober 2016. www.dcd2016.org/ EDTNA/ERCA International Conference, 17-20 september 2016, Valencia, Spanien. www.edtnaerca-conference2016.com/ Nationella Njurkonferensen, 7 – 8 oktober 2016, Göteborg. www.njurkonferensen.se Njurmedicinskt Regionmöte, 11-12 oktober 2016, Uppsala. www.akademiska.se/regionmote Svenskt Transplantationsförening & Svensk Njurmedicinsk Förenings Höstmöte, 20-21 oktober 2016 Malmö. www.njur.se/ Dialäsens Chefsdagar 25-26 januari 2017. www.dialasen.com Svenska Accessmötet, Aula Medica Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, 2-3 februari 2017. Vascular Access Society, 6-8 april 2017, Ljubljana, Slovenia. www.vascularaccesssociety.com www.era-edta.org Nordisk Njurmedicinsk Vårkonferens 24-26 april 2017, Visby Gotland. Samarrangemang mellan Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Diaverum. ISN, World Congress of Nephrology 21-25 april 2017, Mexico City. www.wcn2017.org/ DIALÄSEN 4.2016 7 ISTOCK.COM