Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21 Viva Espana, Venezuela och Eva
från Örnsköldsvik! Era Dahllöf från Örnsköldsvik blev första norrländska att spela ett VM. Si bra att hon blev bästa svenska i Caracas. har en stab av 150 anställda för alla kringfunktioner. Banan i sig blir ju inte annorlunda för det. Här uppe på 1.200 meters höjd på en av de otaliga sluttningarna runt Caracas ritade amerikanen Dick Wil- son för 20 år sedan en bana som rankas som den kanske bästa i hela Sydamerika. Banans svårigheter finns inte för- knippade med det långa spelet. Du har gott om plats för din drive, har sällan sneda lägen, de 84 bunkrarna är aldrig direkt påträngande placera- de och out-of-bounds-gränserna, som kan se nog så skräckinjagande ut för en medelgolfare, ska ju inte VM-spelare (egentligen) besväras av. Vattenhinder finns det bara två. Det på hål 15 fick aldrig någon på- hälsning och inte var det heller många bollar som plaskade i det som skar in framför green på hål 12. Men att det går att hamna där vet i första hand två spelare: Maria Oru- eta från Spanien och Sofia Grönberg från Falköping. Väder och vind är heller inga stö- rande faktorer. Det blåser sällan - under dam-VM inte alls - och trots att oktober inleder regnperioden föll knappt en droppe under de fyra speldagarna. (Däremot var en kraf- tig skur nära att spoliera hela invig- ningen.) Att den relativt snälla och korta banan (5.500 m, par 72) inte »mör- dades» av världens bästa damer - även om den allra bästa spelaren var i närheten sista dagen! - har med greenområdena att göra. På de ofta mycket stora greener- na växer det något sträva, oberäk- neliga Bermuda-gräset där spelarna hade svårt att hitta linjerna och där man följaktligen såg både fler tre- puttar och färre sänkta långputtar (Svensk Golf inte en enda!) än nor- malt. Omkring greenema växer en lokal Bermuda-blandning som visade sig bli det stora problemet för damerna, det blir spännande att se om herrar- na i sitt VM behärskar det bättre. På avstånd ser gräset helt vanligt ut, bollen ligger där högt och fint på ytan, men slå en vanlig chip och bol- len kommer garanterat inte dit du vill. Klubban sugs fast av långa strån som visar sig dölja, att det i själva verket är 5-6 centimeter ner till markytan. Enda chansen att säkert nå fram till hål är att skära upp bollen med en teknik som vid bunkerslag. Det var häpnadsväckande att se hur representanter för stora golfna- tioner som Australien och Kanada aldrig kom underfund om hur det skulle gå till. Resultatlistan berättar klarspråk; Australien (världsmästare så sent som för åtta år sedan) på 10:e plats och Kanada först på 18:e plats. Ett evenemang i olympisk anda Det var alltså hit till Lagunita CC och det vänliga venezolanska folket som 27 nationer kom för att för 12:e gången spela om Espirito Santo Tro- phy. Att jag i programbladet blev en il- lusion fattigare förhindrar ju inte det faktum att det är ett skönt klingande namn, som ju betyder Den Helige Andes Trofé. Jag har i alla år trott att trofén fått en titel som ansluter till idrottens höga ideal men sanningen är mera prosaisk. Pokalen är skänkt av en finansman från Portugal med familjenamnet Espirito Santo. De 27 lagen kom hit med vitt skil- da förutsättningar. Medan USA har uppåt fem miljoner spelare att välja bland, har ett land som Zimbabwe ungefär 800 (»varav nio har ensiff- rigt handicap», berättar lagets kap- ten). Kontrasterna är stora mellan seriöst satsande idrottstjejer till da- mer som vi hemma skulle kalla säll- skapsgolfare. (När laget från Domi- nikanska republiken skulle nomine- ras ringde damerna i landets enda större klubb till varandra och undra- de vilka som hade tid och lust att åka till VM.) Det är lätt att raljera. Jag tycker man ska akta sig för att göra det. De damer som kommer hit till VM gör det för att dels, efter egen förmåga, prestera sitt bästa och dels för att i sann olympisk anda uppnå det hu- vudmål för VM som är att »fostra sportmanship och vänskap mellan de deltagande nationerna». Det är nästan rörande att se alla vänskapsband som knyts och fördju- pas mellan de olika nationerna spe- ciellt i damernas VM. Och visst kan vi i detta sammanhang tacka golfens styrande myndigheter för att det i alla fall finns en idrott där reglerna aldrig ger utrymme för »tolkningar» eller »bedömningsnivåer» som i andra grenar. Regelskandaler är sällsynta i vår sport och i VM-histori- en känner jag inte till ett enda sådant fall. Tack USA för förändringen! En faktor med stor betydelse när det gällde utgången av detta VM var att USA (total dominant i VM-statisti- ken - se annan plats - med 9 seg- rar av 11 möjliga) ändrat uttagnings- system inför årets tävling. I stället för att låta US Amateur och de stora col- lege-tävlingarna vara avgörande lät man betydligt fler tävlingar bli uttag- ningstävlingar. Flera skickliga spela- re föll därmed bort till förmån för t ex Kathy McCarthy som med hjälp av pappa McCarthys privata plan hade möjlighet att spela nästan alla täv- lingar. Tro för den skull inte att USA kom med ett dåligt lag men sannolikt inte med sitt allra, allra bästa. Fanns det rentav möjlighet att rub- ba väldiga USA, som i senaste VM vann med 13 slags marginal, frän tronen? Och vad skulle den svenska trion av idel VM-debutanter i form av 21- åriga Sofia Grönberg och 22-äring- arna Eva Dahllöf och Helen Alfreds- son kunna åstadkomma? Visst fanns det väl fog för optimistiska tankar om en plats bland de sex bäs- ta trots att årets andra stora uppgift (premiären för individuella EM i Pa- ris) pekade åt andra hållet? Vilka blir för resten framtidens sto- ra namn bland världens bästa profls- damer? Om det brukar också ama- tör-VM ge klara fingervisningar. Följ med så kommer svaren i ett snabbfacit: FÖRSTA DAGEN Spända VM-nerver Beviset kommer direkt - det här är inget »vanligt» VM-lag från USA. Årets US Amateur-mästarinna Kay Cockerill (rumskamrat med Camilla Karlsson på UCLA i Los Angeles) far oförklarliga 81 slag. vilket innebär ati hennes rond inte räknas (varje dag stryks den högsta av de tre scorer- na) och med 74-77 för de andra tvä i laget får USA 151 totalt. Det betyder åttonde plats och att avståndet fram till ledande Storbritannien/Irland är hela åtta slag. Att VM är en mycket speciell täv- SVENSK GOLF . 11/1986 21 VM- RAPPORT
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80