Spegeln Staffanstorp nr 21 2024 1
36 Spegeln Staffanstorp Källor: ”Byggarbetarnas p
roblem göms under marken” Studie ledd av docent Kristina Aurelius. Göteborgs universitet, Forskningsnyheter ”Den otekniska flickan är en myt” I vems ögon är jag teknisk?: En studie om ”problemet” med den teknik(o)intresserade flickan. Ulrika Sultan (2024) Linköpings universitet. ”Bra vård börjar med personalen” Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Byggarbetarnas problem göms under marken Den otekniska flickan är en myt Bra vård börjar med personalen Nr 11 2024 Redaktör: Ragnhild Svensson Framtidens äldreomsorg står inför stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvalitet och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande, det visar forskning. Byggnadsarbetare har svårt att prata om psykisk ohälsa, och självmord bland kollegor kan komma helt oväntat. En studie visar även att den tuffa och stressiga arbetsmiljön kan driva på ett dåligt mående. Tidigare forskning har visats att manliga byggnadsarbetare i Sverige löper uppemot 50 procent högre risk för att begå självmord. För länder som Storbritannien och USA är siffran ännu högre. En ny studie från Göteborgs Universitet visar nu att ohälsa inom byggbranchen inte alltid tas på allvar. I studien har över 40 byggnadsarbetare, fackliga representanter och chefer inom den svenska byggindustrin intervjuats. I samtalen upplevdes cheferna ha en viktig roll för den psykiska hälsan. I intervjuerna beskrevs empatiska och stöttande ledare men även chefer som inte tog hänsyn till psykiska problem hos sina anställda. En av arbetarna säger i intervjun ” Jag har skickat signaler om att jag inte känner mig på topp. Svaret har varit låt oss ta itu med det senare, vi måste avsluta projektet först”. I studien medverkade även deltagare som varit med om att en kollega tagit sitt liv, och att det varit en chockerande upplevelse. De hade inte sett några tecken på att arbetskamraten mått dåligt. Studien stödjer bilden av byggbranchen som krävande, och stigmatisering av där arbetsklimatet på vissa arbetsplatser präglas av machokultur psykisk ohälsa. Forskarna säger att i deras intervjuer framkommer att många byggnadsarbetare inte berättar eller söker hjälp när de mår psykiskt dåligt, och att vissa självmedicinerar med alkohol och smärtstillande läkemedel. De ser också att det behövs bättre rutiner kring hur man hanterar psykisk ohälsa oh tidigare stöd på arbetsplatserna. Flickor i årskurs tre är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare är mycket av detta borta. I sin doktorsavhandling vis Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som har gjorts för att öka flickornas teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen. En nioårings självförtroende är ju det härligaste som finns. De kan allt, de vet allt. Det finns inget som är läskigt eller farligt. Det säger Ulrika Sultan vid institutet för beteendevetenskap och lärare vidd Linköpings universitet. Som en del i sin doktorsavhandling har hon studerat tekniklektioner från årskurs tre till sex. Undervisningen var överlag bra och läraren gjorde allting rätt. Ändå fanns det en stor skillnad mellan årskurserna. Medan flickorna i trean frejdigt gav sig i kast med teknikuppgifter hade tjejerna i femman tappat självförtroendet. I en annan del av avhandlingen deltog Ulrika i ett teknikläger för hundra högstadie tjejer. Det som förenade deltagarna var intresset för teknik, men även att de i sin vardag upplevde sig själva som ensamma om sitt intresse. Ofta var de den enda flickan i klassen som gillade teknik. Beslutsfattare bekräftar ofta flickors bristande intresse som ett problem och gör satsningar för att råda bot på det. Men att beskrivas som ett problem kan i själva verket förstärka tjejernas självbild av att sakna intresse för teknik menar Ulrika Sultan. Forskning visar att den otekniska flickan inte finns istället blir hon till. Ulrika Sultan säger att hon har haft utbildningar för pedagoger där kvinnorna inte ens velat borra ett hål eftersom det kan bli fel. Det som hänt i årskurs fem är att flickorna har blivit medvetna om hur vuxna kvinnor beter sig och vilka förväntningarna är menar hon. Till det ska det läggas trycket från sociala medier. Personalen, det vill säga undersköterskor och vårdbiträden är väldigt viktiga för en fungerande äldreomsorg. Men det är sällan någon frågar dem om deras kunskaper och erfarenheter eller diskuterar hur deras arbetsmiljö kan bli bättre. I stället framställs de ofta som en del av problemet. Forskarna har bland annat undersökt hur rehabiliteringen inom hemtjänsten kan bli bättre och hur äldres ensamhet kan minska. Som en röd tråd har de velat lyfta och belysa personalens kunskap och arbetsvillkor. I framtiden kommer det att krävas fler människor som vill arbeta inom äldrevården, man måste skapa en attraktiv bransch. Men att värna personalens arbetssituation handlar inte främst om att skapa en bättre arbetsmiljö eller locka fler som vill jobba inom området. Enligt forskarna ar det framförallt en avgörande faktor för vårdens kvalitet Forskarna frågade hemtjänstpersonal i fem kommuner i Stockholmsregionen om hur de upplevde sin arbetsmiljö. Svaren ställdes sedan emot resultaten från de brukarundersökningar som Socialstyrelsen årligen genomför med äldre som har hemtjänst. I de fall personalen har en bättre arbetsmiljö, när de upplever en känsla av att kunna styra och påverka sitt arbete , fanns också en större nöjdhet hos de äldre personerna med hemtjänst. I ett annat av programmets delprojekt, Re – thinking space besökte forskarna åtta äldreboende. Under ett par dagar observerade vardagslivet på boenden och förde informella samtal med personal, boende och närstående. Syftet var att identifiera hur den fysiska miljön kan stödja de boendes hemkänsla och tillhörighet och på så vis gynna hälsa och välmående. En slutsats även från detta delprojekt är att det betyder mycket hur arbetet organiseras och att personalens erfarenheter och kunskap tas tillvara.