Advokaten 1
» nu, när grundläggande demokratiska rättsprincip
er överges till förmån för populism och nationalism. – Det är också ytterst viktigt att samfundet upprätthåller en hög etisk och professionell standard, som kan garantera en god access to justice för enskilda och som kan se till att advokaternas erfarenheter kommer samhället till godo, säger hon, och tillägger att de fyra ändamålen hänger ihop och är beroende av varandra. SVÅRT ATT SKAPA DEBATT Ett livaktigt och självständigt Advokatsamfund kräver engagerade advokater. Här tycker Anne Ramberg att det finns mer att göra. – Jag skulle önska att aktiviteterna på avdelningsnivå var fler. Den stora utredning om avdelningarnas roll som genomfördes för några år sedan resulterade dessvärre tvärtom i en minskad aktivitet med färre uppgifter. Vissa avdelningar är mycket aktiva, andra mindre. Möten kollegor emellan bidrar till att skapa en yrkesidentitet, konstaterar hon. Och engagemanget behövs på alla plan, inte bara lokalt. En stor del av verksamheten bygger, enligt Ramberg, på advokater som utan ersättning lägger ned tid och engagemang i bland annat styrelse, disciplinnämnd, utredningar och remissgrupper. – Det är ovärderligt och ger legiti– Under många år försökte jag anordna debatter i yrkes och rättssäkerhetsfrågor i anslutning till fullmäktigemötena. Tyvärr stannade få kvar. Anne Ramberg upplever att det i Advokatsamfundet, som i alla organisationer, förekommer en känsla av avstånd mellan styrelsen och kansliet å ena sidan och många ledamöter å den andra. Samtidigt har hon både personligen och genom kansliet varje dag kontakt med en lång rad ledamöter i alla möjliga frågor. Varje år träffar också generalsekreteraren eller chefsjuristen alla avdelningsordförande och avdelningssekreterare för att diskutera gemensamma frågor. Generalsekreteraren, ordföranden eller chefsjuristen besöker också avdelningarna i samband med avdelningarnas årsmöten. – Men som i alla organisationer ”Att bibehålla ett enat samfund där alla ledamöter känner identitet med en yrkesroll är en förutsättning för att samfundets röst ska vara stark externt, och för att vi internt ska kunna ge stöd till advokater i deras yrkesutövning.” anne ramberg mitet åt samfundets verksamhet. Jag efterlyser ett kontinuerligt större engagemang från ledamöterna i rättsstatliga och yrkesrelaterade frågor. Det är i dag ytterst få som hörs och syns i debatten och på avdelnings och fullmäktigemöten, säger Anne Ramberg, och fortsätter: – Undantaget är när det rör sig om särintressen eller personfrågor. Några personer som engagerade sig i controlled auctiondebatten syntes inte till under mer än tio år för att återkomma förra året när ordförandestriden gick av stapeln, säger Anne Ramberg. REMISSARBETET MED MERA Advokatsamfundet är en av de instanser som lämnar in flest remissvar i Sverige. Förra året besvarades 135 remisser. Remissarbetet utgör en viktig del i stadgarnas ändamålsformulering om att samfundet ska ”följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo” (1 §). Remisserna behandlas 40 40 normalt av en arbetsgrupp, bestående av en ordförande från styrelsen, en författare samt en opponent (som regel ledamöter). Arbetsgruppens förslag till yttrande granskas av kansliet och presidiet innan det avges. Enligt instruktionen för remissarbetet ska remissvaren huvudsakligen ta sin utgångspunkt i uppgifterna att värna den goda rättsstaten samt att tillvarata advokaternas yrkesintressen. Samtliga inkomna remisser publiceras på Advokatsamfundets webbplats. Alla ledamöter inbjuds att lämna synpunkter på dessa remisser. Representanter för Advokatsamfundet deltar också med experter i ett antal utredningar på rättsområdet. finns utrymme för missnöje. En av mina viktigaste och svåraste uppgifter är kommunikationen med ledamöterna. Detta är en evig fråga. Trots att all relevant information läggs ut på hemsidan, skickas ut i nyhetsbrev, cirkulär, digitala brev från generalsekreteraren eller genom publiceringar på blogg eller i tidskriften är det inte okomplicerat att nå ut med information. Härtill kommer att varje avdelning har minst en representant i huvudstyrelsen med uppgift att återkoppla till avdelningen vad som sker. Det är egendomligt nog ofta enklare att nå ut externt, konstaterar Ramberg, som under åren skapat ett antal forum där ledamöter och biträdande jurister ska kunna diskutera och föra fram sina synpunkter till samfundet. – Jag ser tyvärr en tendens att intresset för sådana forum avtar. Det finns förmodligen för mycket som konkurrerar. Däremot är det en mycket positiv uppslutning på Advokatdagarna. Tidskriften Advokaten är alltjämt också ett mycket bra debattforum, hävdar Anne Ramberg. Tidskriften Advokaten har under Anne Rambergs tid KONSUMENTTVISTNÄMNDEN Konsumenttvistnämnden prövar arvodestvister och andra ekonomiska krav, både inhemska och gränsöverskridande, som en konsument riktar mot en advokat eller en advokatbyrå. Konsumenttvistnämnden består av fem ledamöter och fem suppleanter. Konsumentintresset och advokatintresset är representerat med lika många ledamöter. Advokatsamfundets styrelse utser ledamöter och suppleanter i Konsumenttvistnämnden. Samtliga ledamöter och suppleanter utses för tre år i taget. Advokatsamfundets stadgar 52–68 §§. ADVOKATEN NR 1 • 2018