Fokus Solskydd 1
BO VERKET S B Y GGREGLER NYA BYGGREGLER utan krav
på solvärmelast Regeringen gav för ett par år sedan Boverket i uppdrag att i samverkan med Energimyndigheten utreda och föreslå hur ett kompletterande energikrav för byggnader skulle kunna utformas. Dessutom skulle det utredas om det fanns behov av att komplettera byggreglerna med ett krav för solvärmelast. Det där sista tände förstås ett hopp hos oss som arbetar och brinner för solavskärmning på dagarna. Lin Liljefors, ingenjör och projektledare på Boverket. Foto: Charlotte Nilsson våra nuvarande byggkrav anges inga maxtal för vare sig solvärmelaster eller temperaturer inomhus. Ändå vet vi att människor lider av övertemperaturer i sin vardag, och att varken brukare eller arkitekter vill tulla på fönsterstorleken. Svår kombination alltså, där dynamisk solavskärmning är räddaren i nöden. När så rapporten kom och rekommendationen var att inte införa krav på solvärmelaster blev vi i solskyddsbranschen förstås lite besvikna. Men vi vill också förstå och hitta andra lösningar och vägar framåt. Vi pratar därför med Lin Liljefors, ingenjör och projektledare på Boverket, som ledde arbetet som ledde fram till rapporten. I Lin har en utbildning i fysik och naturvetenskaplig problemlösning. Hon har bland annat jobbat som energiingenjör på Skanska och brinner för miljö-, energioch klimatfrågor. – Det roligaste med mitt jobb är att få jobba med komplex problemlösning tillsammans med till exempel jurister, nationalekonomer och naturvetare, där alla olika perspektiv kan samverka, berättar hon. Och att i varje möte med en utmaning leta efter den där lösningen som är både elegant och pragmatisk! Och att solvärmelaster kan vara utmanande, det vet vi. Men det finns ju andra kravnivåer som är väl så komplicerade i BBR. Vad var huvudanledningen att just solvärmelaster inte ”kvalade” in i BBR, så som till exempel i Norge eller i de miljöcertifieringar som finns på marknaden? – Bedömningen i utredningen var, att det inte går att sätta ett specifikt värde på vilket solvärmelasttal som kan anses vara tillräckligt bra för alla byggnader inom en viss kategori, säger Lin. Så för att säkerställa att solvärmelasten är tillräckligt låg i byggnaden med sämst förutsättningar så skulle kravnivån behöva sättas på en nivå som skulle bli orimligt skarp för många andra byggnader. För oss i solskyddsbranschen låter ju ”skarpa krav” bra, men Lin Liljefors förklarar att kraven i BBR är lagkrav och minimikrav. 26 FOKUS SOLSKYDD 2022 – De är till för att definiera vad som är för dåligt för att samhället ska kunna acceptera det. Och krav som sätts orimligt skarpt kan både leda till omotiverat höga byggkostnader, och bli ett hinder för flexibilitet och innovation. Utredningen bedömde också att ett lågt solvärmelasttal snarare är fråga om en metod att uppnå de önskade funktionerna i en byggnad, än en funktion i sig. – Och om vi i tillägg till gällande krav även skulle ställa krav på maximalt tillåtet solvärmelasttal så skulle det i huvudsak bara bli en dubbelreglering, förklarar Lin. I rapporten nämns också att det finns ett behov av att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av dagens krav, snarare än att införa ett nytt. Vi undrar om detta handlar om byggfel, till exempel kring bristande energiprestanda? Vi ber Lin Liljefors att utveckla vad det är, som normalt eller ofta brister i efterlevnaden och hur det i förlängningen påverkade rekommendation kring värmelaster? Hon hänvisar till en kartläggning av fel,