Tidningen Energi 1
EU:s hetaste energifrågor 2019 POLITIK EU:s direk
tiv påverkar i högsta grad energipolitiken här i Sverige. Daniel Wennick, Energi - företagens represen tant i Bryssel, reder ut vad som ligger i pipen just nu. Runt 75 procent av alla nya lagar har sitt ursprung i bestämmelser och initiativ från EU. Därför är det viktigt för en branschförening att ha personal på plats som med kort startsträcka kan föra en dialog med politiker och beslutsfattare inom EU. För Daniel Wennick, Energiföretagens representant på plats i Bryssel, handlar det om att påverka, bevaka och rapportera om framväxten av EU:s energi-, miljö- och klimatpolitik och hur den politiken påverkar medlemsföretagen. Statsstöd under lupp Daniel Wennick ser flera viktiga frågor som kommer upp på EU:s agenda inom de två närmaste åren. Den första är en reglering av EU:s statsstödsregler, det vill säga vilka regler som ska gälla när till exempel en regering stöttar en verksamhet med offentliga medel. – Syftet är att se till att inte snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Här kan hanteringen av så kallade kapacitets mekanismer komma att tas upp, säger Daniel Wennick. En annan viktig fråga i år är handeln med utsläppsrätter, EU ETS. Inom kort kommer frågan om en revidering av lagstiftningen att komma upp. – Det finns fortfarande ett överutbud av utsläppsrätter. Senast 2021 behöver EU besluta om den så kallade marknadsstabilitetsreserven (MSR) ska fortsätta. MSR innebär ett dubbelt intag av utsläppsrätter för att överutbudet ska minskas. Frågan blir om intaget Fördubbling av förnybar energi i EU Den förnybara energins andel i EU:s energimix ökade från 8,5 till 17,5 procent mellan 2004 och 2017, enligt ny statistik från Eurostat. Klar etta i förnybarhetstabellen är Sverige, där 54,5 procent av energin kommer från förnybart. Därefter kommer Finland (41,0 procent) och Lettland (39,0 procent). EU:s mål är att 20 procent av energin ska komma från förnybara källor 2020. Grön el kan skapa nya jobb i Afrika Det kommer att behövas cirka 4,5 miljoner jobb i Afrika relaterade till expansionen av förnybar energi fram till år 2030. Det uppger International Renewable Energy Agency. Enligt organisationen är endast 16 000 personer utbildade inom förnybar el i länderna söder om Sahara, utom Sydafrika. Spanien fasar ut kärnkraft Utsläppsrätter och klimatmålsättningar ligger högt på agendan i Bryssel. istället ska gå tillbaka till det normala. Klimatfrågan finns också på agendan. – Arbetet med EU:s mål för klimatet Daniel Wennick. 2050 pågår ju, men det är mycket troligt att det blir någon form av lagstiftning kring målen. Vi driver på för att få till högre klimatmål 2030, samt klimatmål för 2040, säger Daniel Wennick. Vattenkraften kan påverkas Ramdirektivet för vatten har debatterats mycket i Sverige. Daniel Wennick tror att vi kommer att få se en revidering av lagstiftningen som kan påverka vattenkraften. Vad en eventuell revidering kan innebära vill han inte uttala sig om, men Energiföretagen Sverige driver på för att man ska ta större hänsyn till den positiva inverkan som vattenkraften har för att nå klimatmålen. Under hösten kommer även en ny EU-kommission på plats vilket kan leda till att nya frågor kommer upp som inte är helt lätta att förutse. – Det skulle kunna handla om fossilfria transporter eller någon del av klimatpolitiken som kan behöva revideras, säger Daniel Wennick. MARIE KOFOD-HANSEN Nr 2 2019 Tidningen ENERGI 27 Spanien planerar att fas ut landets kärnkraft – som idag står för cirka 20 procent av elproduktionen – till 2035. I energiplanerna ingår även att förbjuda bensin- och diesel bilar från 2040 samt att installera 3 000 MW förnybar el per år, rapporterar Reuters. Energifattigdom ökar i Europa En stor del av EU:s länder har en relativt hög andel personer som är utsatta för energifattigdom. Problemen är störst i Östeuropa, till exempel i Bulgarien och Ungern, enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Right to Energy Coalition. Sverige har lägst energifattigdom i EU enligt denna rapport. FOTO: SHUTTERSTOCK