Kingsize 1
Att ha musiken med sig från barnsben kan låta som
en klyscha. För 26-åriga Tyra Chantey är det en realitet. Redan i unga år kom hennes pappa, både musiker och dansare, att introducera musiken i det vardagliga livet då hon följde med till kyrkan och lyssnade på gospel. Under uppväxten i Stockholmsförorten Rissne spelade hennes föräldrar soul och r&b hemma, allt från Brandy till Boyz II Men. Hon valde även att gå dans/musik-inriktning redan i mellanstadiet på skolan Kulturama i närbelägna Hallonbergen. Även musikkanalen MTV kom att spela en viktig roll. – Med en pappa som musiker och en mamma som också älskar musik har det alltid tagit en stor plats i mitt liv. MTV var alltid på tv:n och där väcktes mitt intresse för att framträda och stå på scen. Mitt tidigaste minne jag har av att vilja framträda var tidigt 2000-tal framför tv:n. Den musikvideon jag alltid satt och väntade på var ”Crazy in Love” med Beyoncé. Sju år gammal satte jag på mig de högsta klackarna jag kunde hitta i hallen och kom stapplandes ut till vardagsrummet som att jag var ”Queen B” själv. Tyra berättar vidare om hur hennes pappa uppmuntrade hennes skapande i unga år: – Ett minne jag aldrig glömmer var min 12-årsdag. Pappa hämtade upp mig från skolan och sade att han hade en överraskning. Efter några spända minuter i bilen berättar han att vi är utanför en studio och att jag skulle få spela in min första låt. Han hade skrivit en låt som heter ”Shooting Star” och jag kommer ihåg hur nervös men ändå peppad jag var den dagen. När låten var klar började jag skicka runt den till mina vänner i skolan. På bara några dagar hade låten spridits sig så pass att alla barn med en mobiltelefon i Rissne hade låten på luren. Även barn jag inte kände kom fram till mig och sjöng låten ord för ord. Med årens lopp blev det allt tydligare att Tyra hade en fallenhet för att sjunga och uppträda, men vägen mot en karriär i musikbranschen var inte självklar under tonårstiden. – Jag hade alltid en idé om att jag kunde sjunga, skriva och uppträda…och den idén kom till verklighet när jag började i kören Joyful Noise, en fadderkör till Tensta Gospel Choir. Jag började sjunga där som 17-åring och utvecklades i en miljö av förortsbarn som älskade att få sjunga i stämmor med varandra. Det var som en extra familj, de gav mig självförtroendet att få vara mig själv på scen. Jag hittade inte bara en extra familj i Tensta Gospel men hittade även min identitet i det kreativa. Innan jag gick med i kören hade jag bestämt mig för att inte göra musik. Jag tackade nej till att gå på Rytmus och valde media på gymnasiet, istället för sånglinjen. Det var viktigt för mig att inte bara gå på passion eller för att jag var “bra” på att sjunga. Det behövde handla om mer än så. Det behövde kännas menat. Efter tre år i kören bestämde hon sig för att göra något nytt. Valet föll på att flytta till USA och Los Angeles. Där pluggade hon musiklinje på Musicians Institute i Hollywood och knöt kontakter med producenter, låtskrivare och studios. Där började hon komma till insikt om sina kreativa processer och låtskrivandet. Vintern 2018 återvände Tyra till Sverige och började spela in musik med en bekant från kören, Lisa Bäckström. Samarbetet resulterade i debutsingeln ”Ocean Seas” och ”Never Had You”. Därefter signade hon till etiketten Epidemic Sound och följde upp med singeln ”Sweet Talk”, som blev lite av ett genombrott. Låten har streamat närmare två miljoner gånger på Spotify och även figurerat i Netflix-serier som ”First Kill” och ”Never Have I Ever”. Låten kom till i början av coronapandemin och skrevs då hon inte kunnat gå ut eller träffa vänner på ett tag. – Jag satt hemma i rummet och gick igenom ett beat pack Lukas Nathanson skickat mig. Det första beat jag hörde var ett somrigt afrobeat som tog mig bort från tristessen jag kände hemma. Jag tror den känslan jag kanaliserade i den stunden resonerade och nådde många som kände likadant. Jag har alltid velat göra musik som kan vara soundtracket till människors olika faser, kapitel, och stunder i livet. Du beskriver själv din musik som en mix av afrobeat och r&b – vilka inspirationskällor ser du runt om musikvärlden idag? – Nina Simone, Brandy, Bob Marley, Destiny’s Child, P Square, Aaliyah, Rihanna och Frank Ocean är grundpelarna till min kärlek för musiken. Nyare inspirationskällor är Burna Boy, SZA, Mariah The Scientist, NAO, Joji och Tems. Jag tror mixen av afrobeat och r&b jag kör på härstammar från det soundet jag hörde pappa skapa med Swahili Nation. I grunden var det hiphop och r&b, men de använde swahili som språk i mycket av texten, samt afrikanska beats och melodier. Just din pappa, Ken, har bakgrund som artist i gruppen Swahili Nation. Vad har han betytt för dig och din musik? – Jag tror tanken av att jag skulle jobba i musikindustrin som artist skrämde pappa i början. Trots att hans grupp hade framgångar med singeln “Mpenzi” på 90-talet, som tog gruppen på världsturné runt Afrika, så mötte pappa många motgångar i branschen. Mycket av hans optimism försvann i de motgångarna, men trots det har hans glöd och kärlek för musiken aldrig försvunnit. Än idag är passionen lika levande som på 90-talet - och det har alltid inspirerat mig. Nyligen signade du även till Atlanta-legendaren Jeezys skivbolag. Berätta om resan till Atlanta och processen bakom det. – Det har alltid varit min stora dröm att bryta ur det “småstadstänk” jag alltid fått lära mig i Sverige. Folk har alltid sagt “Tror du verkligen att du kan bli en stor artist?”, eller ”Det största du kommer kunna göra är Melodifestivalen om något…”. Därför kändes det ”full circle” när jag fick samtalet av Jeezys management-team Agency 99 som var intresserade av att signa mig. Jeezys manager, Solomon Fornie, hade sett några av mina musikvideos förra året och genast fått intresse för mig. Nu ska producenten Sean Garrett, som stått bakom flera hitlåtar åt Beyoncé, vara exekutiv producent för mitt kommande projekt. Allt detta manifesterades på så kort tid att jag knappt hunnit smälta situationen. Att få jobba sida vid sida med en legend som Sean Garrett och även ha backning av Jeezy är surrealistiskt. Med allt detta som har hänt senaste året, vad är planen och nästa steg nu? – Just nu jobbar jag på mitt första album. Vi har redan kommit en bra bit på vägen. I höst åker jag tillbaka till USA för att färdigställa albumet, jag jobbar fortfarande i Stockholm på olika låtar men majoriteten av projektet kommer vara inspelat i Jeezys studio “The Embassy” i midtown Atlanta. Det är ett sådant roligt och intressant projekt att jobba på. Så många olika världar möter varandra både sound- och textmässigt. Jag får lära mig sydstatsslang och sättet de pratar på. Och de får lära sig mitt svenska melodi språk och rytmen jag har från dancehall och afrobeat. Jag är beyond excited för att folk ska få höra detta. NR 4, 2022 | KINGSIZE MAGAZINE 53 WWW.KINGSIZEMAG.SE