Fokus Placeringar Chockvåg mot ekonomin
I FOKUS / Makro produktionsstörningar, längre lev
eranstider och högre priser. Mer svårbedömt är om hushåll och företag kommer att bli mer försiktiga och konsumera och investera mindre. VI HAR NYLIGEN uppdaterat våra prognoser för BNP, arbetslöshet, inflation, räntor och valutor. För att kunna göra en grov kvantitativ uppskattning av krigets ekonomiska konsekvenser har vi gjort en del antaganden: • Vi antar att energipriser – för olja såväl som naturgas – kommer att vara kvar på höga nivåer om än lätta gradvis. Inflationen kommer därmed stiga än mer, urholka köpkraft och dämpa konsumtionen och därmed BNP-tillväxten. • Den direkta påverkan på export och import kommer ha en bestående effekt. Lägre export sätter käppar i hjulet för BNP. • Den ökade osäkerheten och oron i 6 samband med krigsutbrottet antas få relativt kortvariga effekter på finansiella marknader. För hushåll och företag dämpas konsumtions- och investeringsviljan temporärt. Summa summarum betyder det här att vi nu räknar med en betydligt högre inflation och att vi tar ner våra BNP-prognoser. Men vi räknar inte med någon lågkonjunktur utan snarare en mer utdragen återhämtning. Det betyder att effekterna på arbetsmarknaderna blir måttliga. Euroområdet påverkas mer än USA på grund av närheten till kriget och beroendet av rysk olja och naturgas. ÄN SÅ LÄNGE har EU inte infört sanktioner på gas och olja på grund av det KPIF-INFLATIONEN Handelsbankens prognos, Nowcast, uppdateras löpande på kort sikt. 6 5 4 3 2 1 0 -1 KPIF, utfall Handelsbankens prognos Riksbankens prognos stora beroendet av framförallt rysk gas, som står för 40 procent av euroområdets gasimport. Skulle de göra det finns en risk för produktionsstopp till följd av energibrist. Det skulle få stora effekter på den europeiska ekonomin och smitta av sig även till oss. SVERIGES EKONOMI är i grunden stark, men vi kommer inte gå opåverkade. I nuläget syns det framförallt genom stigande el- och oljepriser med ökande uppvärmningskostnader, produktionskostnader och drivmedelspriser som följd. För hushåll och de flesta branscher är detta negativt, även om det också finns sektorer som gynnas av höga råvarupriser. Finanspolitiska åtgärder kan till en del motverka de ekonomiska konsekvenserna, som den elpriskompensation som beslutades redan innan kriget och de ytterligare förslag som nu ligger på bordet. Redan innan kriget bröt ut var svenska hushåll pessimistiska enligt Konjunkturinstitutets enkätundersökning. Det verkar så vitt vi kan bedöma hänga samman med höga energipriser och kanske viss oro för stigande räntor. Nu har den bilden förstärkts. I vår uppdaterade prognos är det därför framförallt hushållens konsumtion som vi tror blir svagare i år. Men även export och investeringar påverkas negativt, bland annat på grund av svagare efterfrågan från euroområdet och förlängda leveransproblem. Sedan påverkas vi såklart säkerhetspolitiskt och av flyktingströmmar. Regeringens förslag om höjda försvarsanslag kan ge en viss ökning av offentlig FLERA HÖJNINGAR AV STYRRÄNTAN P R OGNO S 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Riksbankens mål och variationsband (streckade) Källor: Macrobond, Riksbanken, SCB och Handelsbanken -0,5 -1,0 konsumtion, och därmed BNP. Likaså ökad flyktinginvandring. Vad gäller arbetsmarknaden ser vi en fortsatt men långsammare återhämtning. VÄRLDENS CENTRALBANKER står inför en svår avvägning. Upprepade energiprischocker urholkar köpkraften och riskerar samtidigt leda till kompensationskrav och ett bredare inflationstryck i Sverige. Det handlar för Riksbanken om att väga hög inflation mot riskerna för att den ekonomiska återhämtningen tar skada av höga energipriser och den stora oro som nu råder. Den amerikanska centralbanken, Fed, har redan beslutat om höjd styrränta i mars och signalerat att de avser höja räntan ytterligare sex gånger i år. I Sverige var inflationen återigen överraskande hög i februari, hela 4,5 procent (3,4 procent exklusive energi). Det har fått riksbankschef Stefan Ingves att i media signalera att Riksbanken kommer höja räntan tidigare än de sagt. Vi tror att Riksbanken börjar höja räntan i september i år, och sedan fortsätter med en höjning i halvåret. I slutet av 2024 har då styrräntan kommit upp till 1,25 procent. Senast den var så hög var hösten 2012. Även om vi förväntar oss en kraftigt högre inflation i år räknar vi fortfarande med att den faller tillbaka under 2023, då energipriserna inte väntas fortsätta stiga i samma takt. Men vi bedömer att ett generellt högre kostnadstryck gör att inflationen håller sig strax över 2 procent även de kommande åren. Fed Riksbanken ECB 2020 2021 2022 2023 2024 Källor: Macrobond och Handelsbanken SKA MAN FÖRSÖKA se något positivt i detta elände så kan de höga energipriserna snabba på omställningen till förnybar energi och inte minst öka investeringarna i energibesparande åtgärder. Högre råvarupriser kan även snabba på utvecklingen mot ökad återvinning av material inom fastighetssektorn vid ny- och ombyggnation samt renovering. De politiska vindarna blåser helt klart åt detta håll både i euroområdet och i Sverige. n ÅRSTAKT, PROCENT PROCENT 2005 2010 2015 2020 2025
Fokus Placeringar Ny struktur för aktierekommendat
ioner
Fokus Placeringar Dags för vårstädning
Fokus Placeringar Se över ekonomin när räntorna st
iger
Fokus Placeringar Getinge vill lösa vårdens låga p
roduktivitet
Fokus Placeringar Högteknologi och digitalisering
Fokus Placeringar Låt bolagens stora kassor lyfta
avkastningen
Fokus Placeringar Håll huvudet kallt och fokusera
på det du kan påverka
Fokus Placeringar Stora svängningar på världens bö
rser