Nordisk Energi 1
INDUSTRIELLA VENTILER Industriventiler är en gans
ka anonym bransch, men den är mycket större än vad man kanske tror och Armaturföreningen uppskattar den totala marknaden för industriventiler i Sverige till ungefär 2 miljarder kronor per år. Foto: Mikael Göthage ➛ cellulosaindustrin, säger Niclas Johansson. Även om grundfunktionen i stort sett är densamma berättar han att industriventiler kan delas in i olika grupper efter vilket syfte de har. - Säkerhetsventiler har ju alla hört talas om och de fl esta vet nog att de har till uppgift att säkra system mot att det blir för högt tryck. Det fi nns också backventiler, som hindrar att fl öden går åt fel håll. En annan ventilgrupp är manuella ventiler, som precis som det låter används för att stänga eller öppna ett fl öde för hand. Det är nog manuella ventiler som många ser framför sig när de tänker på ventiler, men de används idag främst när man ställer av anläggningar och behöver sektionera av olika delar, beskriver Niclas Johansson. Eftersom automationsgraden inom industrin är hög poängterar han att den vanligaste gruppen i stället är styrda ventiler, som är utrustade med någon form av pneumatiskt eller elektriskt manöverdon och styrs med hjälp av ett överordnat styrsystem. Han talar också om att man skiljer på avstängande ventiler, som antingen är av eller på, och reglerande ventiler, som reglerar fl öden för att till exempel hålla rätt temperatur eller få rätt dosering. – När det gäller avstängande ventiler fi nns det dessutom en rad olika principer som kan användas för att täta av ett flöde. Det handlar om allt från kulventiler till vridspjäll och kägelventiler, tillägger Niclas Johansson. När man tänker på ventiler föreställer sig de fl esta nog en manuell ventil, som öppnas och stängs för hand med en ratt eller spak, men inom processindustrin används idag främst styrda ventiler, som är utrustade med någon form av manöverdon och styrs med hjälp av ett styrsystem. Foto: Sten Strandby Nordisk Energi 5 2021 Kraftproduktion När man producerar elektricitet i ett konventionellt kraftverk eller ett kärnkraftverk går det i grund och botten ut på att koka vatten till ånga för att driva en ångturbin och eftersom man jobbar med ånga påpekar Niclas Johansson att det oftast handlar om väldigt höga tryck, vilket ställer krav på de ventiler som används. – För ventiler till kraftverk är utmaningen främst att de ska hålla för höga tryck och för höga temperaturer och det är därför större fokus på hållfasthet än korrosion och erosion. Med andra ord behöver man inte jobba så mycket med rostfria material utan mer med att använda olika typer av stål och stållegeringar för att öka hållfastheten, säger Niclas Johansson. När det gäller kärnkraftverk fi nns det dessutom ett rigoröst regelverk som är mycket mer komplicerat än för konventionella kraftverk. – Den europeiska CE-märkningen görs mot olika direktiv, vare sig det rör sig om leksaker eller elektroniska komponenter, och det direktiv som styr tryckkärl och ventiler heter PED (Pressure Equipment Directive). Det gäller dock inte för kärnkraftverk eftersom de har helt egna direktiv och varje land har sina egna krav. Där räcker det därför inte med CE-märkning, förklarar Niclas Johansson. Hans kollega Martin Lagerfeldt påpekar även att våra kärnkraftverk är ganska gamla. Samtidigt körs de jämfört med kraftvärmeverk relativt mjukt, under materialens krypgränser, och delarna håller väldigt länge. De byts därför ut mycket sällan och det kan vara en utmaning att hitta nya delar när det väl behövs. – Det är också en krympande marknad både i Sverige och i Tyskland, där många av leverantörerna fi nns, kommenterar Martin Lagerfeldt. ➛ 35