Nordisk Energi 1
KÄRNKRAFT VINDKRAFT ENERGILAGRINGAKTUELLT ATT LAG
RA ELLER INTE LAGRA ENERGI Vår ojämna elproduktion väcker av och till frågan om storskalig lagring av energi och hur den i så fall skulle kunna utföras. Det fi nns en mängd metoder, men problemet med dem alla är att verkningsgraden är dålig, eller att priset för lagringsmediet är högt. Men hur dåligt är det? Så här kan Stockholms Stad försörjas med el, enligt förbrukningsdata från SCB. Li-jon-batteriets area på 1,3 km2 är extrapolerad från Ingrid Capacitys modell, de som bygger ett batteri i Karlshamn. Det håller i 24 timmar, medan Forsmarks kärnkraftverk kan försörja fyra sådana stadsområden, kontinuerligt. AV JÖRGEN STÄDJE A 38 tt mellanlagra elenergi i en process med dålig verkningsgrad handlar egentligen inte om att mellanlagra den för att ha i nödsituationer utan att mellanlagra den när tillgången är god och priset är lågt, för att sälja den när priset är högt. Det fi nns två problem med detta. Att ordna överskottsenergi när priset är lågt, det gör vi idag med vindkraft och solkraft. Det tar enorma arealer om man ska ha ut gigawatteff ekter, vilket inte gillas av de kringboende. Lagringsanordningen tar också väldigt stor plats, om man ska lagra gigawattimmar. Det har vi inte försökt ännu i Sverige, men de beräknade arealerna kommer inte att ses med blida ögon av miljöfolket. Arealerna för att lagra energi för en storstads behov i 24 timmar som pumpkraft kommer att belöpa sig till tiotalet kvadratkilometer, medan ett kärnkraftverk som kan försörja fyra storstäder kontinuerligt bara tar cirka 2,5 kvadratkilometer (Forsmark). I båda fallen utesluts arealen för ställverk. Mellanlagring som vätgas Väte kan framställas ur naturgas, men det ger koldioxid som resultat och det är inte riktigt det man vill uppnå. Istället får man framställa det ur vatten, som i princip är gratis. Men verkningsgraden på elektrolysen är inte så jättebra. Totalt hamnar man kring 35 % för den elektriska lagringen. Å andra sidan får man samtidigt ut en del fj ärrvärme. Mellanlagring i litiumbatterier Dessa batterier har hög energitäthet (ca 300 Wh/kg) men problemet med litiumbaserade batterier är att man måste öka gruvdriften våldsamt, för att bara förse alla svenska bilägare med batterier till sina elbilar. Ska man sedan ha batterilager för exempelvis ett helt pappersbruk eller en storstad, kommer gruvdriften i världen att behöva tiodubblas och detsamma gäller för antalet barnarbetare i mindre nogräknade länder. Man kan tänka sig Nordisk Energi 6 2022