Vårdguiden

Vårdguiden 1177 Vårdguiden nr.2 2018 Vårdguiden Välkommen Vårdguiden Innehåll Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Inspiratören Babben Larsson Vårdguiden Säsong för sol Vårdguiden Tema Gravid Vårdguiden Ett nytt liv Vårdguiden "Tänk att det är en liten människa däri nne" Vårdguiden Stöd hela vägen Vårdguiden Pelle ska få ett syskon Vårdguiden Energidryck okej i små mängder Vårdguiden Sommarskador Vårdguiden Olivia bröt armågen Vårdguiden Sommarskador svåra att undvika Stukade eller brutna armar och ben är typiska skador på sommaren. ”Visst kan de bli besvärliga, men de är samtidigt ett tecken på att vi rör på oss – och det är bra”, säger Cecilia Mellstrand Navarro, specialist i ortopedi. Sommarskador – svåra att undvika Skadade händer, handleder, fötter, fotleder, armbågar och underarmar toppar närakuternas olycksstatistik för sommaren. Skador på underben och knän är också vanliga. En stor del av de skadade är barn och ungdomar. – Stukningar och frakturer förekommer året runt, men vackra sommardagar är de extra vanliga. Det är då många är ute och cyklar, springer, hjular, hoppar studsmatta och klättrar i träd, säger Cecilia Mellstrand Navarro, specialist i ortopedi vid Södersjukhuset i Stockholm. Att vi är utomhus och rör på oss är ett sundhetstecken, poängterar hon. – Det onaturliga är ju egentligen att inte cykla eller ramla omkull ibland, särskilt när det gäller barn. Självklart är det tråkigt att få en skada, men de flesta av dem är lättbehandlade och ger ett bra slutresultat. Det är stillasittandet som står för den största hälsofaran i samhället, säger Cecilia Mellstrand Navarro. Är olyckan framme kan man göra sig illa i de flesta utomhusaktiviteter, därför är skador svåra att undvika. – Men självklart bör man använda skyddsutrustning som nät runt studsmattan. Man bör också ha skydd på knän, handleder och armbågar när man åker sparkcykel, skateboard och inlines. Och så hjälm, förstås. Hur allvarlig skadan riskerar att bli beror på vilken kraft som har använts. – Ju högre höjd och hastighet, desto svårare skada. En annan faktor är hur starkt skelettet är. Barn har mjukt skelett och får ganska lätt frakturer, å andra sidan läker de lättare än hos vuxna. När bör man söka vård och när kan man avvakta? – Som förälder bör du vara observant på om barnet inte rör eller använder kroppsdelen efter en stund. Du bör också söka vård om armen eller benet ser ut att vara snett, eller om blodtillförseln alternativt känseln i den skadade kroppsdelen är påverkad. Är du tveksam går det oftast bra att avvakta några timmar eller över natten. Den som söker vård blir först undersökt av en läkare, sedan görs ofta en röntgenundersökning för att se om armen eller foten har fått en fraktur eller kanske bara en stukning. En stukning, eller vrickning, innebär att vävnaderna kring leden har skadats på olika sätt. Ibland blir det en blödning i ledbanden med svullnad som följd. 1177 vårdguiden 2 • 18 – En stukning betyder egentligen att skelettet höll. Skadan kan göra ganska ont i början, men läker nästan alltid av sig själv. De två första veckorna brukar vara besvärliga, säger Cecilia Mellstrand Navarro. I början är det viktigt att hålla den stukade kroppsdelen högt och att avlasta den. Direkt efter skadan kan man prova att linda ett bandage runt kroppsdelen för att minska blödningen under huden. Många upplever att kyla fungerar bra som smärtlindring. Att linda för hårt, eller att ha is direkt mot huden under lång tid, kan vara skadligt. En fraktur kan vara allt från en liten spricka till en krosskada eller att ben går av. Är det en spricka behövs ofta bara en elastisk linda eller en gipsskena som ger brottet eller leden stadga. Är frakturen allvarligare behöver benet ibland läggas rätt. – Det beror på vinkeln, hur stor felställningen är. Ibland behöver skadan även stabiliseras med en operation, till exempel med metallstift eller en metallplatta som fixeras med skruvar. Vad bör man tänka på den första tiden med gips? – Håll kroppsdelen högt så att den inte svullnar. Rör på fingrar eller tår som sticker ut. Var observant på om gipset skaver eller sitter för hårt, då behöver man söka vård igen. Hur försiktig ska man vara efteråt? – Man ska röra sig, men använda sitt omdöme. Undvik att skada eller ramla på den skadade kroppsdelen. Skydda gipset från att bli blött. Gipset får ofta sitta kvar i tre till fyra veckor eller längre. Rörelseträning behövs alltid efteråt för att få bort svullnaden och träna upp rörligheten och styrkan. Det kan vara i form av ett träningsprogram som du gör själv eller vid besök hos en arbetsterapeut eller fysioterapeut. – För barn tar det ungefär ett halvår, för vuxna ett år, innan armen eller benet känns som vanligt igen, säger Cecilia Mellstrand Navarro. + Sök vård Om du misstänker att du eller ditt barn kan ha fått en fraktur, sök vård på en närakut, där det finns möjlighet att röntga. Har armen eller benet en uppenbar felställning eller om blodtillförseln alternativt känseln i den skadade kroppsdelen är påverkad, sök vård på en akutmottagning. Du kan alltid få rådgivning på telefonnummer 1177. 19 Vårdguiden Dukat för sommar Vårdguiden Demens Vårdguiden Pelle Holmberg om livet med demens Vårdguiden Demens - bra få tidig diagnos Vårdguiden 1177 Vårdguiden på telefon Vårdguiden Prover och tester Vårdguiden Journalen via nätet