Forskningssupplement 42 1
Forskningssupplement GRUPP 1 (tabell 1) består av
sex barn som inte återkom i samhällsvård efter den tidiga barnhemsvistelsen. De skiljer sig från barnen i de andra grupperna bl.a. därigenom att de flesta hade en pappa som bedömdes ha omsorgsförmåga och en mamma som hade psykossjukdom och inte missbruksproblem. GRUPP 2 (tabell 2) består av sju barn som flyttade till familjehem efter den tidiga barnhemsvistelsen och stannade där i minst tolv år. De flesta bodde där tills de blev vuxna, men i tabellen framgår också att två tonårspojkar oplanerat lämnade sitt familjehem, varav en fick senare erfarenhet av ungdomsinstitution. GRUPP 3 (tabell 3) består av sju barn som flyttade från barnhemmet hem till den förälder, som de tidigare bott hos, dvs. vanligen mamma men i ett fall pappa. Det dröjde en tid innan de återplacerades i familjehem. De flesta fick erfarenhet av mer än ett familjehem. En (flicka) har därtill erfarenhet av placering på ungdomsinstitution. GRUPP 4 (tabell 4) består av de sex barn som flyttade från barnhemmet till familjehem men som efter två – tre år fick flytta hem till sin mamma igen. De stannande sedan hemma i minst två år, men alla utom två återplacerades i samma eller nytt familjehem. Tre (pojkar) fick därtill erfarenhet av ungdomsinstitutioner. Sammanfattningsvis har tre fjärdedelar av barnen i undersökningsgruppen inte bara erfarenhet av tidig placering på barnhemmet utan också av senare placering(ar) i familjehem (20 av 26). Av dem hade två tredjedelar (13 st) också erfarenhet av att bo hemma (vanligen hos mamma men i ett fall hos pappa) vid någon tidpunkt före och/eller efter familjehemsvistelse. Återplacering hade ofta samband med föräldrars och/eller ensamstående mammas återfall i missbruk. Ur barnens synpunkt värderades återplacering olika. För dem som behållit kontakt med sitt f.d. familjehem under tiden hemma kunde en återplacering dit vara en lättnad. Det fanns en och annan sorglig berättelse om återplacering i nytt familjehem, men sorgligast var återplacering på ungdomsinstitutioner. Med referens till tid och plats i livsloppsperspektiv (se föregående) påverkades barndomens instabilitet såväl av byten av vårdmiljö som av återplacering på grund av föräldrars eller ensamstående mammas återfall i missbruk, bådadera kännetecknande för tiden och den nationella kontexten. Tabell 1. Barn som flyttade från barnhemmet till förälder utan ytterligare samhällsvård. Namn Till BH ålder mån. (Göran) 3 (Fridolf) 3 Rosa (David) 12 28 Gusten 36 Sven 40 Från BH efter mån 6 6 3 3 14 3 Till... Far Far Mor Far Bodde sedan …ålder år upp till 18 far till 16/17, sedan själv far till 16/17, sedan själv far o mor mor o far till 10 år, skilsmässa, far 10-18+ mor till 18+ far 4-10, mor 10-18+ far o mor mor o far till 13 år, skilsmässa, far, sedan mor till 18+ Tabell 2. Barn med fortsatt samhällsvård under barndomen. Namn (Dag) Anna Erik Till BH ålder mån. 2 10 20 (Mårten) 31 Calle Karin Eskil 31 32 35 Från BH efter mån 2 22 4 11 2 8 7 Till... Bodde sedan …ålder år upp till 18 FH i samma FH1 till 18+ FH i samma FH1 till 18+ FH i samma FH1 till 18+ FH i samma FH1 till 17, SB, själv från 17 FH i samma FH1 till 15; SB, FH2 16-17, SB, U1, U2 FH i samma FH1 till 18+ FH i samma FH1 till 18 (med två avbrott för behandlingshem) 6.2017 socionomen 11