Vårdfokus nr 6

Vårdfokus Ordförande Vårdfokus Jobbar för två under sommaren Vårdfokus Aktuellt#6 Vårdfokus Frågeakuten Vårdfokus Här är min kära kollega Vårdfokus Tema: Feber Vårdfokus Elitforskaren rycker in på iva Vårdfokus Extra: Barnmorska Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska Vårdfokus Extra: Sjuksköterska ”Det fanns ett positivt samband mellan ålder, Nyt t & kortfattat #6 prestation och samarbete.” KARIN JONSSON, IVA-SJUKSKÖTERSKA samarbete, trygghet och kommunikation. Ett fungerande teamsamarbete kräver situationsmedvetenhet både individuellt och i teamet. KARIN JONSSON ville utvärdera om det gick att öka situationsmedvetenheten och få vårdteam att prestera bättre genom en riktad utbildning. Testdeltagare i form av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvården fick delta i övningar med en patientsimulator, en stor docka med avancerade funktioner som i simuleringen var svårt sjuk. Hon analyserade sambandet mellan deltagarnas bakgrundsfaktorer och hur de presterade. — Det mest signifikanta var teamens snittålder. Det fanns ett positivt samband mellan ålder, prestation och samarbete, men också med hur teamen prioriterade och hanterade arbetsuppgifter. Personer som tidigare tränat i team hanterade arbetsuppgifterna bättre. Därefter skapade Karin Jonsson en utbildning som deltagarna lottades till. Den första delen bestod av en webbkurs med korta lektioner och instuderingsfrågor om situationsmedvetenhet och samarbete. En vecka senare följdes den upp med en gemensam reflektion följt av en teamövning, ett scenario med en patientsimulator. Sedan följde ännu en reflektion, där teamen fick knyta ihop teori och praktik, innan de till sist fick göra en ny simulering. KONTROLLGRUPPEN fick simulera samma scenarier och deltog i reflektion, men den genomfördes utan inriktning på situationsmedvetenhet. Teamen som hade fått utbildning presterade bättre än kontrollgruppen, både när det gällde ledarskap och prioritering av arbetsuppgifter. — Det visar värdet av att träna i team och lyfta de här begreppen. Det finns även sedan tidigare en klar evidens för att träna på de mjuka färdigheterna för att kunna jobba säkrare gentemot patienterna, säger Karin Jonsson. TEXT EMMELI NILSSON FOTO HUSSEIN EL-ALAWI /TT ÖVERVIKT KAN FÅ ÄLDRE ATT LEVA LÄNGRE Undernäring är ett stort problem för äldre, visar en ny avhandling från Umeå universitet av ST-läkaren och forskaren Maria Burman. Övervikt och fetma kan ge ett visst skydd, medan undernäring och lågt bmi är kopplat till ökad risk för död. I studierna ingick personer över 85 år som bodde hemma eller på särskilt boende. Undernäring skattades med screeninginstrumentet MNA och jämfördes med kroppsvikt och risk för död. Drygt 13 procent var undernärda och 40 procent hade risk för undernäring. Personer med ett bmi under 22 var ofta undernärda eller låg i riskzonen och de hade högre risk att dö. Men även bland personer med övervikt och fetma fanns de som kunde klassas som Äldre personer med undervikt har en ökad risk för död. undernärda eller låg i riskzonen. I en registerstudie av 47 686 äldre på särskilda boenden var 14,6 procent undernärda och 45 procent i riskzonen. Jämfört med dem med normalvikt hade personer med undervikt en ökad risk för död, medan personer med övervikt eller fetma hade lägre risk för död. NU FINNS EN NY VÄGLEDNING FÖR MUNHÄLSA Att sköta munhygienen kan vara svårt för personer med demenssjukdom. För att öka personalens kompetens om munvård finns nu Socialstyrelsens webbutbildning om munhälsa och munvård. Munhälsa handlar om tänderna, men också ett friskt tandkött, utan blåsor, svamp eller skador från proteser. Skador i munnen gör ont och påverkar förmågan att äta, dricka och tala. Dålig munhälsa och tandlossning ökar också riskerna för en rad sjukdomar. I den nya vägledningen lyfts vikten av kunskap hos vård- och omsorgspersonal fram. Munhälsan ska uppmärksammas vid kontakt och planering, som vid demensutredning, uppföljning av hälsotillståndet, biståndsutredning, planering, VÅRDFOKUS. NUMMER SEX 2021 inskrivning i hemsjukvård och slutenvård. Patienten kan behöva hjälp att återuppta kontakten med tandvården, och få information om det ekonomiska tandvårdsstödet. I vård och omsorg ska en helhetsbedömning av munnen och dess funktion göras, där röst och sväljning ingår, förutom tandkött och tänder. Det bör enligt vägledningen göras med ett strukturerat instrument, exempelvis Roag, revised, oral assessment guide. 51 GETTY IMAGES Vårdfokus Cyberattacker drabbar vården Vårdfokus Student Vårdfokus Ledarskap Vårdfokus Läs & lyssna Vårdfokus Medlemssidor