Svensk Jakt nr 5

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Klövviltsjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Duvjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Damasker Svensk Jakt Unik avskjutningsstatistik Svensk Jakt Kranium Svensk Jakt Förvaltning Svensk Jakt Hans Olsson Svensk Jakt Återställer naturen Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Lättbyggd rävfälla Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Vapenfrågor Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Goda recept på vildsvin Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Regionalt Vä stra Götaland Mötesdeltagarna bänkade sig under Johan Kummels överinseende. FOTO: KJELL ANDERSSON Årsmöte med info om vilt och svinpest Askims härads jaktvårdskrets höll sitt årsmöte 5 februari i OK Uvens klubbstuga, Lindome. Det blev ett välbesökt möte med hela 48 deltagare, vilket vittnar om en aktiv krets med många engagerade medlemmar. Mötet leddes av Lars Hillerström, som valdes till mötesordförande, och Johan Kummell som sekreterare. Två inkomna motioner behandlades. Den ena handlade om stimulansbidrag vid utbildning i vildsvinshygien. Den andra om stimulansbidrag vid skytteträning. Båda motionerna antogs av mötet. Under kvällen hölls även två intressanta föredrag. Bosse Person pratade om viltinventering med drönare, något som förmodligen kommer att dominera all viltinventering i framtiden. Magnus Roos höll ett mycket inspirerat och intressant föredrag om arbetet innanför den avspärrade zonen vid utbrottet av afrikansk svinpest i Fagersta. Den organisation som byggdes upp för att begränsa spridningen och destruera alla kadaver imponerade verkligen. Svenska Jägareförbundet var en ledande aktör. Kjell Andersson Den generella skyddsjakten är slut och nu får markägare själva ansöka om skyddsjakt igen. FOTO: PER JONSON Skyddsjakt på dov med låg avskjutning Den generella skyddsjakten på dovvilt i delar av Västra Götalands län fick inte den effekt som länsstyrelsen hoppats på. Endast en liten del av de tilldelade 4 500 dovhjortarna har rapporterats in. Nu är skyddsjaktsperioden slut och enskilda ansökningar strömmar in till myndigheten. I flera år har delar av kommunerna Trollhättan, Grästorp och Alingsås haft en generell och frikostig skyddsjakt på dovhjort. Med start hösten 2022 och fram till årsskiftet 2024–2025 fick 1 500 hjortar fällas årligen på eget initiativ. Förutsatt att grupper med fem eller fler hjortar befann sig på gröda fick jakträttshavare fälla djur utanför ordinarie jaktsäsong, även nattetid med bildförstärkande optik. Johan Kummel, glad och nöjd sekreterare. 92 SVENSK JAKT Nr 5 | 2025 FOTO: KJELL ANDERSSON – Det var generösa skyddsjaktföreskrifter, men ändå fick inte skyddsjakten den effekt vi som myndighet hoppats på. Av de 4 500 hjortarna har endast 684 rapporterats in. Vi valde därför att inte besluta om förlängning, säger vilthandläggare Sofia Ring och fortsätter: – Vi är förvånade eftersom vi trodde att jakträttshavare skulle nyttja skyddsjakten i större utsträckning än vi sett. Vi tror att jakträttshavarna också har varit lite dåliga på att återrapportera de djur som fällts. Enligt Sofia Ring är den växande dovpopulationen på sina håll orsak till stora skador på jordbruket och det var just därför som länsstyrelsen i oktober 2022 beslutade om den generella skyddsjakten. Nu efterlyser myndigheten dovhjortar in, år två rapporterades 154 dovhjortar in och i fjol rapporterades 528 dovhjortar in till länsstyrelsen. Finns det skäl att tro att det tagit ett tag för jägarkåren att förstå skyddsjakten och först nu börjat tillämpa den? – Kanske. Vi fick också in flera Sofia Ring. en bättre lokal förvaltning av dovhjort i de områden där populationen är talrik. – Länsstyrelsen har ingen möjlighet att själv kliva in. Det finns inget system för det, utan det är markägare och jakträttshavare som måste prata med varandra och komma överens, säger Sofia Ring. Under de tre år som den generella skyddsjakten pågått, har den årliga inrapporterade avskjutningen ändå ökat. År ett rapporterades endast två fällda rapporter nu när vi avslutade projektet. Kravet jägare haft är att de ska rapportera in fällt vilt senast två veckor efter skyddsjakten. Det är möjligt att jägare jagat utan att rapportera alls. Vi är inte färdiga med analysen av skyddsjakten och den skulle kunna komma tillbaka i samma form eller så gör vi justeringar. Sofia Ring menar dock att en tydlig förvaltningsplan för dovhjort måste tas fram lokalt. Hon exemplifierar med Kinnekulle, där man i många år har förvaltat sin dovviltstam. – De har en plan och en målsättning och förvaltar dovhjorten som i ett skötselområde. Det är något sådant vi skulle vilja se även i andra delar av länet där populationen är stor, säger hon. Per Jonson Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Kåseriet Svensk Jakt Nästa nummer