Byggnadsarbetaren nr 6

Byggnadsarbetaren Din lön Byggnadsarbetaren Verktygslådan Byggnadsarbetaren Byggnytt Byggnadsarbetaren Ny väg för skurkarna? Byggnadsarbetaren Panelen Byggnadsarbetaren Drönarens roll på bygget Byggnadsarbetaren På nytt jobb Byggnadsarbetaren Tävling Byggnadsarbetaren "Sluta skryta!" Byggnadsarbetaren Gästkrönika Byggnadsarbetaren Besserwissern Byggnadsarbetaren Stolta jobb Byggnadsarbetaren Flyttade 150 milj - och blev kva r REPORTAGE kunnig befolkning som var villig att rö ra på sig. Folk reste dit där arbete fanns. Vilket innebar intrång i gammal samisk kultur, såsom renskötsel där uråldriga vandringsvägar kolliderade med framväxten av samhällets behov av elektricitet. Konflikter om detta pågår än i dag i norra Sverige. Namnen på kraftstationerna minner om den tid när norra Sverige i hög grad var påverkat av den samiska kulturen. Seitevare, Messaure, Vietas, Letsi. Och Porsi vid 1700-talsbyn Vuollerim. Bostadsfrågan på nya kraftverksbyggen löstes med att Vattenfall byggde upp villor till befälspersoner och särskilda flerfamiljsbostäder för den personalgrupp som kunde Laddning med dynamit vid bygget av Messauredammen. Kraftverket byggdes mellan 1957–1963. kategoriseras som varande ”lägre befäl”. För den kollektivanställda personalen uppfördes enklare baracker med mindre lägenheter och enkla faciliteter. Men det fanns de kollektivanställda som med eget slit kunde få en bättre bostad. Det var den grupp som bodde i egnahem, bostäder som flyttades från bygge till bygge och kunde rivas eller uppföras på nytt av ägaren med arbetskamraternas hjälp. Där fanns också en tredje boendeform på kraftverksbyggen. Ungkarlsbaracker kallades de. Eller UB i de officiella handlingarna. UB följt av en siffra för att markera vilken barack det var fråga om. Där framlevde de ensamstående arbetarna sina liv. Men även familjefäder med sina Ungkarlsbostäder vid Juktans kraftstation. anhöriga på annan ort bodde i UB. Varje barack hade omkring trettio dubbelrum eller fler, vardera på några få kvadratmeter. Rummen hade standardmöblering bestående av två enkelsängar vid var sin vägg. Två garderober samt två mindre bokhyllor. Ett bord. Två stolar. Ett fönster. En elradiator. En rumsdörr. Det var det hela. Toaletter, handfat och duschar fanns i var sin ände av UB. Ytterst, vid entrédörren, fanns ett utrymme för arbetsskor, blåkläder, hjälmar och annat som behövdes i arbetet. Maten åts i matsalen, som inte fanns i alla UB, men väl i många av dem. Den tilllagades av kockor, två kvinnor med var sin privat kammare i anslutning till ett stort kök. Det var vanligt med en äldre rutinerad kocka samt en yngre kvinna, kallad lillkocka, som där hade möjlighet att lära sig yrket direkt från grunden. För att kvinnorna skulle kunna få frid i tillvaron fanns en arbetare som bar titeln kockfar. Han fanns både som stöd för kvinnorna och som ansvarig för ekonomin i mathållRii ghn hals ibör an av Ringhals i b r 197 19 970-t i börjjörjan av 1970-ta 1970- alelet.allet. t. 44 BYGGNADSARBETAREN #6, 2023 »NORRLAND FICK EN YRKESKUNNIG BEFOLKNING SOM VAR VILLIG ATT RÖRA PÅ SIG« Byggnadsarbetaren Listan Byggnadsarbetaren Efter jobb Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads