GLAS 1
Gällivare och Malmberget, två gruvsamhällen bara
några kilometer ifrån varandra, som i takt med malmbrytningen vävts samman till ett. Detta är historien om hur århundraden av borrande har lett fram till en ”ny arktisk stad i världsklass”, belägen tio mil norr om polcirkeln och om arkitekturens roll i att ena två samhällen där det ena avvecklas och det andra utvecklas. Gällivare håller på att bli en arktisk småstad i världsklass Gällivare med 18 000 invånare i unik förvandling. Vi börjar med att backa bandet. Långt tillbaka. Närmare bestämt till 1690-talet då de första fyndigheterna av järnmalm dokumenterades i berget Illuvare. I takt med att utvinningen kommersialiserades växte de två tätorterna Gällivare och Malmberget fram, 111 mil från huvudstaden. Kommunstyrelsens ord - förande Henrik Ölvebo (mp) har arbetat med omvandlingen sedan 2014. GÄLLIVARE x 4 Text: Melinda Lemke och Mikael Ödesjö Foto: Anders Bobert, Anna Kristinsdóttir, Liljewall arkitekter och M.A.F. arkitekter Det stora uppsvinget kom i och med att det första malmtåget lastades år 1888 och den stora malmruschen var ett faktum. Alltsedan dess står gruvnäringen i fokus och än finns mycket järnmalm kvar att bryta i det som är en av världens största underjordiska gruvor. Så pass mycket att gruvbolaget LKAB finner det värt att flytta 3 200 invånare från Malmberget, för att kunna borra sig djupare ner och säkra brytningen fram till omkring år 2035. Den så kallade samhällsomvandlingen i Malmfälten har pågått i närmare 40 år, men under 2000-talet har takten ökat avsevärt och vi ser nu slutet på tätorten Malmbergets historia. 1 000 nya bostäder Många av bostäderna och samhällsfunktionerna flyttas till Gällivare, som nu genomgår en arkitektonisk omvandling. Våren 2020 invigdes en ny ishall och i höstas slog Kunskapshuset upp portarna. I höstas invigdes den nya friidrottshallen. År 2024 beräknas ett nytt multiaktivitetshus med bio, bibliotek, simhall, äventyrsbad, fritidsgård, klättervägg och mycket annat stå klart i vad som kommer bli Sveriges största träbyggnad. Vid foten av berget Dundret, känt bland annat för världscupen i utförsåkning 1983 och längdskidarenan Hellner Stadion, har ett helt nytt bostadsområde med 1 000 bostäder vuxit fram och flera mindre småhusområden etablerar sig längs Vassara älv. Framtidstron är stor men också oron över hur ett litet arktiskt samhälle ska kunna attrahera nya och befintliga medborgare och i enlighet med kommunens övergripande målsättning till och med öka i antal till minst 20 000 för att säkerställa skatteintäkter och kompetensförsörjning samt en bärkraftig befolkningspyramid. Attraktivt samhälle för livskvalitet Gällivare kommun har högt ställda visioner om att samhällsomvandlingen ska utvecklas till ”en arktisk småstad i världsklass”. Ett attraktivt samhälle som erbjuder medborgarna god livskvalitet med fritid, sysselsättning och utbildning av hög klass och bygger på platsunika värden i form av enastående natur och tidvis extremt klimat. Det är lätt att bli hemmablind men det är just snön, det arktiska ljuset och mörkret, sjöarna, älvarna, myrarna och fjällen som gör Lappland så unikt. Inte minst för de arkitekter som fått förmånen GL GS 4S202202 t me: sia:nenan– u–seeraa > A LA. 3. 0 /0e / tamn då s mat d i nl / 19