Stenkoll 1
TRAFIKVERKET OCH BEA st er efter hand och måste å
tgärda. Vi är lyhörda för synpunkterna från entreprenörerna för att kunna utveckla metoden, säger Sara Paulsson. Om projektet får en fortsättning kan uppgifter LÄS OCH SE MER om asfalts och beläggningsarbeten, tungmetaller och andra kemiska ämnen som omsätts i en anläggnings livscykel kunna mätas. Sara Selegran, hållbarhetschef på InfraNord, som främst levererar järnvägsrelaterade tjänster inom drift och underhåll samt anläggning, ser grundsyftet med den digitala rapporteringen till Trafikverket, men upplever en utmaning i att börja rapportera i systemet. – Tanken är god, men jag und"Tanken är god, men jag undrar hur det ska fungera i praktiken." Sara Selegran rar hur det ska fungera i praktiken. Det finns en del frågetecken kring Trafikverkets kravställande. Hon ifrågasätter exempelvis hur ofta det är relevant att lämna information och vad beställaren hoppas uppnå med rapporteringen. Det kan bli för mycket information och för ofta, där befintliga tekniska system och rutiner hos entreprenörerna inte klarar digitaliseringen fullt ut i nuläget. – Det är en frekvens på rapporteringen som kan vara omöjlig att uppfylla, fortsätter Sara Selegran. Även om intentionen är god blir det ett bekymmer och man riskerar att skjuta ovanför målet. Att exempelvis redovisa drivmedelsförbrukning varje dag kan bli svårt att hinna med, främst för mindre aktörer, särskilt när entreprenörerna i sin tur använder sig av underentreprenörer, som också måste hinna lämna uppgifter. – När det gäller att gräva upp och hantera schaktmassor tar det tid att få fram fakta och verifiera vad de innehåller och om det finns risk för föroreningar. Det går inte från en dag till en annan att få svar på labprover om detta och rapportera in till Trafikverket. Se filmen Korsvägen E05 (pilotprojekt för schaktmassor) Trafikverkets projekt Greppet om utsläppen BEAst – Byggbranschens elektroniska affärsstandard 26 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 164