TIDNINGEN TILLVÄXT

TIDNINGEN TILLVÄXT 1 TIDNINGEN TILLVÄXT Ökad konkurrens om skogsbränsle TIDNINGEN TILLVÄXT Sveaskog avverkar mindre än för r TIDNINGEN TILLVÄXT Tåligare grödor en räddning i v ärmen TIDNINGEN TILLVÄXT Ökad jämställdhet i skogen ett måste TIDNINGEN TILLVÄXT Handen på hjärtat, när tog du e n backup på dina kritiska system senast? TIDNINGEN TILLVÄXT 16 hästar ersattes av en enda t raktor TIDNINGEN TILLVÄXT Thomas Ravelli blir lugn i skog en TIDNINGEN TILLVÄXT Energilagring, vatten och vind är i ropet TIDNINGEN TILLVÄXT Fåren skapar biologisk mångfald på Gotland TIDNINGEN TILLVÄXT Återvätning minskar utsläppet a v koldioxid Just nu … pratar vi återvätning med Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen. Vad är syftet med återvätningen? – I mark där det råder syrebrist hämmas nedbrytningen av torv, men när man för många år sedan dikade och sänkte grundvattennivån fick syret mer spelrum i marken, vilket leder till att torven bryts ner. Ju varmare klimat, desto bördigare jord och ju mer man har sänkt grundvattenytan, desto fortare går det. På 50 år kan det försvinna flera decimeter torv där nedbrytningstakten är hög, och när torven bryts ner avger den koldioxid. Återvätning är också bra för den biologiska mångfalden. Hur långt har ni kommit? – Vårt mål är att fram till 2045 återväta 100 000 hektar skoglig torvmark, av totalt 800 000 hektar. Genom att fokusera på de marker som har ett stort nettoutsläpp kan vi sänka dessa utsläpp från skogen med så mycket som en tredjedel. Hur är intresset bland markägarna? – Det är en positiv attityd, kunskapen har ökat och man har börjat prata mer om det. En del markägare är inte intresserade just nu eftersom deras skog är för ung. Rent ekonomiskt kan man säga att det är bättre att återväta i samband med avverkning eftersom man då slipper dikesrensa, markbereda och föryngra. Förra året skrev vi avtal på 250 hektar och i år siktar vi på 1 000 34 Tillväxt Hillevi Eriksson Arbete: Klimatspecialist. Utbildning: Jägmästare. Tidigare jobb: Forskare i marklära på SLU. Ålder: 59 år. Intressen: Orientering, skidåkning. Brinner för: Åtgärder som sänker växthusgasutsläppen. ” Det är bättre att återväta i samband med avverkning” Under drygt 20 år ska 100 000 hektar torvmark återvätas. Det minskar koldioxidutsläppen och gynnar den biologiska mångfalden. Hillevi Eriksson, klimat och bioenergispecialist på Skogsstyrelsen, berättar mer. Text Johanna Lundeberg Foto Johan Dirfors hektar, för att så småningom kunna återväta 5 000 hektar om året. Markägaren får viss ersättning som kompensation för minskat markvärde eftersom marken sedan inte går att bruka på samma sätt. Vi sköter det praktiska och försöker återskapa den ursprungliga hydrologin i torvmarken genom att plugga igen de grävda dikena på strate giska punkter. Området blir återigen vad som kan betecknas som sumpskog. Hur lång tid tar det att nå resultat? – Det beror både på marken och på hur mycket nederbörd som kommer, det kan ta allt från en dag till någon månad innan torven slutar brytas ner och avge koldioxid. Varje hektar som vi återväter motsvarar en minskad förbränning av två till åtta kubikmeter olja, bensin eller diesel per år. Den blöta marken och de vattenfyllda dikena och groparna lockar ofta grodor, salamandrar, insekter, fåglar och fladdermöss. En våtmarksflora kommer också att återskapas med tiden. Kan det bli problem med mygg när marken blir blötare? – Vi har konsulterat myggforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som kommer att följa upp några av platserna för att se vad som händer. Men tills vidare ska återvätningen inte ske för nära sommarstugor eller boningshus. n TIDNINGEN TILLVÄXT Kom i gång med Rebeccas fondsko la