Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
FORSKNING DENNA AR TIKEL PUBLICERA S I S AMARBETE
MED WWW .IDRO TT SFORSKNING.SE RACKETSPORTER I SVERIGE Sverige är ett land med lång tradition och stort intresse för racketsporter. Detta är säkert något som även bidragit till padelsportens snabba tillväxt i landet. Här följer siff ror för de fyra största racketsporterna i Sverige. TENNIS Antal banor: 750 inomhusbanor och 900 utomhusbanor. Privata samt kommunala banor (utomhus och i idrottshallar) ej inräknade. Antal föreningar: 394 Antal medlemmar i förbundet: 116 483 Varav spelare med tävlingslicens: 12 975 Utöver siff rorna ovan spelar uppskattningsvis 400 000 personer tennis, ej i förening/inte organiserat. BORDTENNIS Antal hallar/banor: Ca 70 specialhallar för bordtennis. Pingisbord fi nns även i de fl esta kommunala idrottshallar, på fritidsgårdar, utomhus, samt i privat ägande. Dessa är inte medräknade. Antal föreningar: 450 Antal medlemmar i förbundet: 65 000 Varav spelare med tävlingslicens :11 000 Utöver siff rorna ovan spelar uppskattningsvis 80 000-100.00 personer bordtennis regelbundet, ej i förening/inte organiserat. BADMINTON Antal hallar/banor: 40 specialhallar med totalt 760 banor. Badmintonbanor fi nns även i så gott som alla mindre och större kommunala idrottshallar, dessa är inte medräknade. Antal föreningar: 223 Antal medlemmar i förbundet: 43 500 Varav spelare med tävlingslicen: Ca 6 000 Utöver siff rorna ovan spelar ca 200.000 personer badminton regelbundet, ej i förening/organiserat. PADEL Antal hallar/banor: 500 hallar med totalt 1500 banor Antal föreningar: 100 Antal medlemmar i förbundet: 20 000 Varav spelare med tävlingslicens: 2 000 ➛ marknad, utifrån tanken att människor väljer idrott och fritidsaktiviteter delvis utifrån vilken samhällsklass man tillhör, eller vilken klass eller vilket socialt umgänge man vill tillhöra. Det här var tankar som den berömde sociologen Pierre Bourdieu framförde i några olika essäer. Bourdieus välkända teori handlar kort uttryckt om att samhället består av ett antal olika fält eller samhällssektorer, yrkesmässigt eller kulturellt. Fritid och idrott är i detta tänkande ett sådant fält där det fi nns ett antal olika idrotter med motionsverksamhet, ungdomsidrott, tävlingsidrott, massmediabevakning, kommersiell prylmarknad samt en stor arbetsmarknad för professionella utövare, tränare, managers, journalister och mycket annat. Idrottens samhällsfält förändras hela tiden 62 NORDISK SPORT & FRITID 5 2021 över tid, det ser givetvis inte likadant ut i mitten av 1900-talet som vid dess slut, eller nu en bit in på 2000-talet. Idrottens fält påverkas av hur samhället i övrigt förändras, och frågan om vilka idrotter som människor väljer att ägna sig åt handlar till stor del om olika tidstypiska aspekter. En tydlig sådan förändring är att från 1950– 60-talet växte den svenska medelklassen starkt vilket också fi ck betydelse för hur idrottens fält förändrades. Gamla arbetarsporter som brottning, boxning, kraftsport, rodd, bandy med fl era minskade i attraktionskraft, medan tidigare mer typiska över- och medelklassidrotter som segling, utförsåkning, tennis, golf, hästsport lockade allt bredare befolkningslager. Den växande medelklassen ville markera sin nya position även på fritiden, man ville, med Bourdieus språkbruk, öka sitt kulturella kapital. Det fi nns tydliga sociologiska aspekter kring vilken idrott man vill ägna sig åt, vad man prioriterar till sina barn, vilka andra föräldrar man vill umgås med, i vilka sociala sammanhang man själv vill befi nna sig i. Jag har i tidigare studier hävdat att detta var viktiga faktorer för både den svenska tennisens och golfens framgångsperioder 1960–80-talen respektive 1980–00-talet. ” Att spela padel innebär att bli del av något nytt, något fräscht och med en viss aura av exklusivitet ” Mina personliga refl ektioner och spaningar kring padel började som nämnts för 3-4 år sedan då jag var på besök i södra Spanien. Som många andra där hade mina bekanta börjat spela padel med stor entusiasm och tog med mig till en stor padelanläggning med runt 15 banor där spel pågick överallt. Detta var på kvällen och det som fångade mitt intresse allra mest var hela konceptet runt anläggningen. I anslutning till banorna fanns ett stort modernt utegym med alla upptänkliga moderna maskiner för gymping och styrketräning och i mitten en restaurang med stor uteveranda. Hela anläggningen var snyggt upplyst i olika färger och ur högtalare strömmade modern musik i sköna rytmer. Och framförallt, det var fullt med unga vuxna, säg 20-35-års ålder som i snygga tighta träningskläder körde pass på gymmet, spelade padel eller bara umgicks och pratade med varandra. Det var så uppenbart att detta tilltalade både en viss ålderskategori och en viss samhällsgrupp, kanske till och med samhällsklass, då det krävdes medlemskap eller bokad bana för dyra pengar för att ens komma in på anläggningen. Jag hade dagen innan spelat lite tennis med en av vännerna på en klubb i närheten och kontrasten var slående. Flera av banorna stod tomma och lediga och i den enkla cafeterian bredvid satt några äldre par och drack kaff e och pratade. Tennisen hörde till en kultur vars tid hade fl ytt, eller åtminstone sett sina starkaste dagar, padeln stod för det nya moderna. Man kan givetvis inte formulera allt för tvärsäkra hypoteser utifrån några enstaka exempel, men jag törs ändå antyda att jag i Spanien såg viktiga faktorer för padelns framgångsvåg utspelas framför ögonen. Padelanläggningen erbjöd ett helt koncept som tilltalar den nya unga medelklassgenerationen. Att spela padel innebär att bli del av något nytt, något fräscht och med en