Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Klimatsmart byggande
Byggnadsarbetaren Byggkollen
Byggnadsarbetaren Värme i generationer
REPORTAGE Tetyana är konstruktören. Hon hittar lö
sningarna och ritar spisarna. ”Vi förbrukade bara sex kubikmeter ved på hela vintern”, säger Tetyana Pavlova. Tetyana och Peter gick en distanskurs och lärde sig bygga murspisar på ryskt vis. – En kammare värms upp först, sedan sitter en något mindre kammare över den första. Den nedersta kammaren blir betydligt hetare och det gör att värmen kommer närmare golvet, förklarar Tetyana. Den första ryska murspisen i Sverige stod till slut klar. Under den första vintern i det nya huset blev makarna förvånade över hur lite ved det krävdes för att värma upp bostaden, jämfört med spiskassetten i det förra huset. – Vi förbrukade bara sex kubikmeter ved på hela vintern. Det var som dag och natt. Vi eldade en och en halv timme och hade värme dygnet runt. Vi var chockade, säger Tetyana. innovationspris och tillverkat nära 80 ryska murspisar i svenska hem. Tetyana och Peter har med andra ord fört över en tradition från en kultur till en annan. – Det känns skönt att man gör något kreativt och att man »Det är ett pågående Nu började tankarna om att bygga murspisar åt andra växa fram. Peter, den utbildade träarbetaren som jobbat 25 år i yrket, såg möjligheterna. – Jag tänkte att de här spisarna måste bara folk vilja ha. Så jag skippade snickeriet ett tag, berättar han. Tetyana och Peter gick en distanskurs och lärde sig bygga murspisar på ryskt vis. Sedan kontaktade de konstruktören av kammarsystemet och inledde ett samarbete. Tetyana blev konstruktören som hittade lösningarna och ritade spisarna, Peter blev hantverkaren som färdigställde projekten. I över tio år har paret byggt spisar och de utvecklar hela tiden sina konstruktioner hemma på gården i Boge. – Det är ett pågående forskningsarbete. Vi har utvecklat egna lösningar med förbränning som de inte har i Ryssland. Vi gör test med våra instrument på olika spismodeller, säger Tetyana. Tack vare det unika förbränningssystemet och den effektiva lagringen har parets företag Ekonomka fått Gotlands 30 BYGGNADSARBETAREN #9, 2019 lämnar spår efter sig som blir kvar i generationer, säger Tetyana, som är långt ifrån ensam om att bidra med utländsk byggkunskap i Sverige. Helen Simonsson, utredare med forskningsarbete.« — Tetyana Pavlova inriktning på sten på Riksantikvarieämbetet, berättar att man i restaureringsarbeten har stor hjälp av polska specialister. – De har väldigt duktiga murare men också stenkonservatorer och stenhuggare. Nyrenässansbyggnaderna från slutet av 1800-talet har mycket dekor och då krävs bra hantverk. Polackerna är ofta snabba på sådant arbete, säger hon. Stenhuggaren Aiman Esber och konservatorn Alex Nastu jobbar sida vid sida med att renovera Skaras speciella vattentorn från sent 1800-tal. Alex, som har studerat stenkonservering i Bukarest och gjort många stora projekt i Frankrike, bidrar med sin specialkunskap när stenarna byts ut. Aiman, som är från Syrien, har gjort mängder av spektakulära stenhuggningar i kyrkor, kloster och regeringsbyggnader i Libanon – och är en tillgång för företaget Stenkonservering väst. – Jag har en lång historia i yrket, min far och farfar Alex Nastu. var också stenhuggare. I mitt land finns kunskap inom stenhuggning som är på väg att försvinna här, säger Aiman.
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Bygger egen prefab
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Lönen lockar i Danmark
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Kryss
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads