Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Klimatsmart byggande
Byggnadsarbetaren Byggkollen
Byggnadsarbetaren Värme i generationer
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Bygger egen prefab
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Lönen lockar i Danmark
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
EFTER JOBBET: KRÖNIKA Så stor är pappornas betyde
lse för barnens språk O m några veckor åker jag till bokmässan i Göteborg, Sveriges största litteraturhändelse med 80 000 besökare varje år. Jag har läst så länge jag kan minnas. Jag älskar böcker och har ett eget bokförlag. Intresset kommer från pappa. Men vi med arbetarbakgrund delar inte alltid kärleken till böcker. LÅGUTBILDADE LÄSER MINDRE Skillnaderna i läsande är starkt kopplat till klasstillhörighet. Lågutbildade läser mer sällan än högutbildade. 25 procent av föräldrarna läser inte för sina barn på en hel månad, enligt en undersökning från i våras. Föräldrar är viktiga för barnens språkutveckling, inte bara genom högläsning. En statlig rapport om barns läsning lyfter vikten av manliga förebilder. ”Avsaknaden av läsande fäder i hemmet gör att pojkar i högre grad uppfattar läsning som något man i huvudsak ägnar sig åt i skolan”, står det. Så vad gör samhället åt detta demokratiproblem? FACKEN AXLAR ANSVARET På 1970-talet började staten dela ut bidrag för att få ut kultur till arbetare. KIA, kultur i arbetslivet, skulle föra ut konst och litteratur på arbetsplatserna. Bidraget försvann helt år 2010. I dag har ansvaret till stor del lyfts från stat till civilsamhälle. Det är särskilt fackföreningsrörelsen som har tagit på sig rollen att förmedla litteratur till dem som sällan eller aldrig läser. Exempelvis genom arbetsplatsbibliotek, som på verkstadskoncernen Sandvik och livsmedelsföretaget HK Scan. Genom ABF har arbetarrörelsen i och för sig arbetat med läsfrämjande Skillnaderna i läsande är starkt kopplat till klasstillhörighet. i över hundra år. Men när de statliga medlen minskar blir insatserna färre och oftare ideella. EKONOMISKA INCITAMENT BEHÖVS »Mycket som konkurrerar med vår uppmärksamhet« I dag behövs också nya knep för att hjälpa läslusten på traven. Det är mycket som konkurrerar med vår uppmärksamhet. En genomsnittlig dag lägger vi 20 minuter på en bok men 53 minuter på sociala medier, enligt Mediebarometern 2018. Ett lyckat projekt är ”Läs för mej, pappa!” som riktar sig till manliga LO-medlemmar. Under en heldag möter pappor en författare och får lära sig om läslust och språkutveckling. Deltagarna får ett skattefritt stipendium, så att ekonomin inte ska stå i vägen. Byggnads i Skåne deltog 2018, men det borde vara ett stående inslag i varje region. I väntan på att staten tar sitt ansvar för att överbrygga läsklyftorna kanske ekonomiska lockbeten är nödvändiga. Så att (framför allt) papporna förstår sin betydelse för barnens utveckling av ett rikare språk. Kristian Borg, Reporter 50 BYGGNADSARBETAREN #9, 2019 Lyssningen tillgängliggör litteraturen. Till exempel har ljudbokstjänsten Storytel i dag en miljon abonnenter. Sommaren är slut. Ett halvår av mörker och kyla väntar. FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: MOSTPHOTOS
Byggnadsarbetaren Kryss
Byggnadsarbetaren Medlem i Byggnads