Dagens Transport & Logistik 1
KYL- OCH FRYSLAGER Energieffektivisering av kyl-
och fryslager – En viktig pusselbit i dagens energisystem Energimyndighetens nätverk Relivs har tidigare fokuserat energistudier på livsmedelsbutiker och storkök, men då kyl- och fryslager också är energiintensiva verksamheter som hanterar livsmedel utfördes en förstudie. Det finns stor potential för att energieffektivisera verksamheter genom att optimera kylsystem och använda energieffektiv belysning, men det finns även betydande potential i att ta tillvara på den överskottsvärme som kylsystemen producerar, och även att stötta elnätet när det behövs. AV JOSEP TERMENS Studier och forskning kring energieffektivisering Inom fördjupningsområdet Relivs har fokus tidigare lagts på butiker där livsmedels säljs, men inte lika mycket på lokaler där livsmedel lagras, i form av kylda eller frysta produkter. I dessa lagerlokaler kan elanvändningen vara relativt hög p.g.a. kylmaskiner som i sin tur producerar överskottsvärme som inte behövs i själva lagret. Potential finns för att minska elanvändning genom utformning och drift av kylsystem, minskade transmissionsförluster genom isolering och portar, etc. Det handlar även om att ta tillvara på överskottsvärmen (kondensorvärme) från kylmaskiner, och leverera den till intilliggande verksamheter eller till fjärrvärmenätet om tillgång till det finns och temperaturnivåerna tillåter. En annan fråga som är intressant att utvärdera är potential för stödtjänster till elnätet 44 som till exempel flexibilitetstjänster för balansering av elnätets effektuttag genom utnyttjande av lagrets temperaturtröghet. Det handlar om nyttor på både fastighetsoch energisystemsnivå. Dagligvarulager är en målgrupp som kan bidra till att uppnå Sveriges energimål. Det handlar om livsmedelsgrossister som distribuerar kylda och frysta matvaror till både butiker, restauranger samt storkök. Energianvändning i kyl- och fryslager Vanligtvis är kylmedelkyla den största elanvändningsposten i kyl- och fryslager, men detta beror på hur stor del av lagrets yta som är nedkylt och hur stor del som är ”varmlager”, kontor, etc. Exempelvis så uppgick elanvändningen för kyla till 40% av total elanvändning för ett lager där ungefär hälften av lokalens yta var kyld. Energidata baserat på 21 olika kyl- och fryslager i USA visade att elanvändningen för kyla istället var 62%, med okänd andel tempererad yta. Vidare så beror dess elanvändning på hur energieffektiv kylsystemet är, vilket COP är det vanligaste måttet för. Oavsett utformning av lagret så är belysningen en betydande del av elanvändningen. Detta till trots att belysningen åtminstone i lagrens kylda delar brukar vara utbytta till LED, då äldre armaturer avger viss värme. Utöver typ av belysning är även styrningen av belysningen avgörande för hur stor del av energianvändningen som belysningen står för. I samma exempellager där kylan stod för 40% av elanvändningen så uppgick elanvändningen för belysning till 20% av totala elen, och detta var då med lysrörsarmaturer utan styrning. Övriga 40% av elanvändningen utgjordes av truckladdning, kontor och andra elanvändare. Fläktar för ventilation använder också en del el, men hur mycket beror på hur lagret är utformat. Vissa kylda lager har bara återluftsventilation där man räknar med tillräcklig friskluftsintag från öppning av portar, då de kylda varorna lagras under kort tid och det därmed är mycket in- och utlastning. Ventilationssystem med återluft får dock endast installeras om luftkvaliteten i vistelsezonen kan hållas tillfredsställande. Köpt värme av kyl- och fryslager bör minimeras genom återvinning av all den DAGENS TRANSPORT & LOGISTIK nr 2 2025