Dagens Transport & Logistik 1
KYL- OCH FRYSLAGER á och få ersättning för det (s
.k. stödtjänster för frekvensreglering). Ersättningarna för dessa marknader/tjänster kan variera stort: flexibilitetsmarknader är lokala (avropas av energibolag) och lönsamheten beror på hur mycket flexibilitet verksamheten kan bidra med och när, medan frekvensregleringstjänsterna är nationella (avropas av Svenska Kraftnät) och ersättningsnivåerna beror på hur många aktörer som lägger bud. Även om ersättning för frekvensreglering (särskilt den typen ”FCR-D upp”) har gått ner under de senaste två åren har kyl- och fryslager bra förutsättningar för att minska sina energikostnader genom att anpassa elanvändning efter elpriser och erbjuda flexibilitet till elnätet. Utvecklingsbehov, möjligheter och utmaningar En av de största utmaningarna med kyloch fryslager är att få till en optimalt fungerande helhet med kylsystemen och dess angränsande system. Det är ofta flera olika typer av konsulter och projektörer inblandat (kyla, VVS, el etc.) och det kan lätt bli att var och en sköter sin del, vilket leder till fel och brister i gränsdragningarna mellan respektives ansvarsområde. Vid uppförande av nya kylsystem bör det därför fokuseras mer på dialog och samverkan mellan de olika aktörerna. Intrimning av ett nytt kylsystem tar ofta upp mot ett år innan det fungerar Frigoscandias nya toppmoderna kyl- och fryslager i Hyllinge. FOTO: FRIGOSCANDIA optimalt även vid bra samarbeten, och ännu längre om det blir problem mellan de olika delsystemen. Installation av solceller är en långsiktig energieffektiviseringsåtgärd som kan bidrar till en minskning av elinköp under ca hälften av året. Kyl- o fryslager har mycket bra förutsättningar med stora takytor och stabilt elbehov vilket gör att det mesta av solelproduktionen kan användas internt. Faktaruta om Relivs: Relivs (Resurseffektiv livsmedelshantering) är ett nätverk som finansieras av Energimyndigheten och som verkar för energieffektivisering i storkök och livsmedelshandel via kunskapsspridning och utvecklingsprojekt inom utrustning, fastighetsteknik, beteende, livsmedelskyla med mera. Det vänder sig främst till alla som har som huvudsaklig verksamhet att sälja eller tillaga livsmedel, alternativt tillhandahåller lokaler för detta. Men även de som har ett intresse i branschen och kan bidra med kunskap och/ eller produkter till genomförande av projekt är välkomna. Läs mer på www.relivs.se 46 För att anpassa kyl- och fryslagrens effektuttag hade lagring av el varit fördelaktigt. Batterilager är dock fortfarande dyrt och man vill inte överdimensionera dessa. För att anpassa effektuttaget skulle man även kunna vara lite flexibel med temperaturen i fryslager och gå ned något lägre i temperatur då elnätet inte är som mest ansträngt, för att sedan gå ner i effekt när belastning i elnätet är stort. Generellt sett har dock kyl- och fryssystemen högre elbehov under dagtid då det är mer ofrivillig ventilation genom portar och dörrar. Det finns även frysvaror som är mer känsliga än andra, exempelvis glass. Vidare är temperaturregleringar känsligare i kyldelarna. Det förekommer att temperaturen i frysdelarna sänks något under natten då elen är billigare, för att inte behöva förbruka lika mycket under dagen. Kyl- och fryslager utvecklas mot att de blir bättre och bättre isolerade vilket gör att förutsättningarna för att vara flexibla med sin kyleffekt förbättras. Det anses därmed finnas potential för att kyl- och fryslager till viss del kan anpassa sin effekt efter rådande effektläge i elnätet. Precis som med att sälja överskottsvärme blir detta en affärsmässig fråga där tillräcklig lönsamhet behövs för att en förändring eller anpassning ska ske. Laddinfrastruktur, en framtidsfråga Elektrifiering och laddinfrastruktur för elfordon kommer bli viktigare frågor för livsmedelshandel i framtiden, och kommer bli ytterligare en effektmässig utmaning. Det är redan elintensiva verksamheter och det blir mer och mer automation i lagren som använder el och det blir för varje år mer aktuellt att förbereda för laddning av både personbilar för anställda och lastbilar. Personbilsladdning är en aktuell fråga på grund av nya krav och kommande lagstiftning. Laddstationer för tunga fordon har ökat i antal de senaste åren. Företag inom livsmedelshandel kan arbeta för fossilfria transporter genom att erbjuda sina leverantörer laddmöjligheter, något som blivit allt mer aktuellt – inte minst tack vare Energimyndighetens stödprogram Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som nu ger stöd till aktörer som bygger laddstationer för tunga fordon vid lastning, lossning och service. Relivs arrangerar en träff med fokus på laddinfrastruktur för livsmedelshandel den 27 maj (digitalt kl 10-12). Träffen handlar om både laddinfrastruktur för personbilar och för tunga fordon och vänder sig till livsmedelsbutiker och livsmedelslager. Kommande lagstiftning, ny teknik och goda exempel ska diskuteras. Mer information på relivs.se. n DAGENS TRANSPORT & LOGISTIK nr 2 2025