1177 Region Uppsala Inspiratören Alexander Fahssi
säsong för * Skolstart och stress s Stress på K ä
nner du dig orolig, nedstämd och trött? Tappar du ibland lusten att göra saker som du annars brukar tycka om? Det kan vara tecken på att du är stressad. Kanske sover du dåligt och har svårt att koncentrera dig i skolan. Stress kan också ge smärta och spänningar i kroppen, som huvudvärk, ont i magen eller i axlarna och nacken. Under tonåren sker stora förändringar, både i kropp och själ, samtidigt som man ofta förväntas ta större ansvar hemma och i skolan. – Just tonårstiden är för många en period då stressen ökar. Det kan vara stress kring skolprestationer och framtiden, men också runt fritidsaktiviteter, det sociala livet och relationer av olika slag. Det berättar Malin Anniko, som är psykolog och forskar om unga och stress. – Särskilt social stress tycks kunna leda till ångest och nedstämdhet hos unga. Social stress omfattar alla våra relationer, och kan handla om allt från mobbning och struliga kompis- eller kärleksrelationer till bråk hemma. 6 nom• Mat, sömn och motion. Geatt äta bra och regelbundet, röra på dig dagligen och sova tillräckligt tar du hand om kroppen och skyddar den mot stress. • Gör roliga saker. Risken att må dåligt av stress är mindre om du gör sådant du tycker är roligt och meningsfullt. • Träna avslappning. Fokusera på att andas lugnt då och då. Lär dig någon metod för att slappna av, som andningsövningar, meditation eller yoga. chemat? Nu är vardagen här igen, med skola, fritidsaktiviteter och kanske nya sociala sammanhang. Det är också en tid när stressen ökar för många unga. Är det så för dig? text ANNA RITTER illustration KENNETH ANDERSSON Alla upplever stress ibland, det är helt naturligt. Men efter att ha varit pressad ett tag behöver kroppen koppla av och återhämta sig. Det kan vara genom vila och att inte göra någonting alls. Återhämtning kan också vara att du gör något du tycker är roligt. Om man inte får tid att ta igen sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan det bli skadligt. Långvariga stressymtom, ältande och oro kan leda till psykisk ohälsa, som depression eller ångest. Om du ofta känner dig stressad är det bra att försöka göra något åt det. Det är också bra att berätta för någon om hur du mår. Det kan vara en familjemedlem, kompis eller någon annan. Du kan också kontakta elevhälsan, ungdomsmottagningen eller en vårdcentral. Ju tidigare du får stöd och hjälp, desto snabbare brukar det gå att må bättre. Var uppmärksam på ditt eget beteende och försök känna igen signalerna. Du kanske märker att du oroar dig för sådant som ska hända senare, eller något som skulle kunna hända. Prova att träna på att vara närvarande i det som händer just nu i stället. När du gör vardagliga saker som att gå till skolan eller borsta tänderna, försök då tänka enbart på det du gör just då, utan att låta tankarna fladdra iväg. Det är också bra att försöka göra en sak i taget, även om det kan kännas svårt. 1177 3 • 23
1177 Region Uppsala Tema Donationer: Johans blodst
amceller räddade Tereses liv
1177 Region Uppsala Så blir du av med huvudlöss
1177 Region Uppsala Sanna lever med celiaki
1177 Region Uppsala Rune opererades för prostataca
ncer
1177 Region Uppsala Försämrad blodcirkulation – va
d innebär det?
1177 Region Uppsala Små rörelser som kan göra skil
lnad
1177 Region Uppsala Har du haft oskyddat sex?