Jean-Claude Mourlevat – pristagare 2021 1
Jean-Claude Mourlevat, författare mest kända av d
e isländska sagorna, Njáls saga. I nutid tilldrar sig den märkliga romanen Terrienne (2011), en originell science fiction-skildring. Den sjuttonåriga huvudpersonen Anne Collodi söker sin storasyster som har förts bort till en skrämmande parallellvärld utan liv, rörelse, skratt och glädje. Livet är effektivt, tyst, strukturerat och utstakat in i minsta detalj. Det livsgivande syret är avskaffat och människorna är förbjudna att andas. Boken framstår som en hyllning till den sinnliga existensen, men också till ett vanligt liv fyllt av dofter, ljud, synintryck, smuts och oväsen. Skolan Skolan, särskilt internatskolan, är en miljö som Mourlevat gärna återkommer till. Vanligen skildrar han dem som nästan fängelseliknande institutioner. Så är det i den prisbelönade Le combat d’hiver (2006), en ungdomsroman som är översatt till tjugo språk. Ungdomarna, två flickor och två pojkar, rymmer från skolan för att ta upp sina föräldrars kamp mot tyranni och grymheter i ett diktatoriskt samhälle. På ett mer humoristiskt sätt skildras skolan i La troisième vengeance de Robert Poutifard (2004), en berättelse i Roald Dahls anda om en lärare som hatat sitt yrke och sina besvärliga elever. Nu har han gått i pension och vill hämnas alla de förödmjukelser han under årens lopp fått utstå. 19 Hämndaktionernas metodik skildras med stor slagfärdighet och mycket svart humor i denna brutala berättelse om undervisningens villkor. Från ung till vuxen Vandringen och resan är ett vanligt inslag i berättelserna. För den unga människan kan det röra sig om en initiationsresa, som innebär en övergång till vuxenlivet. Mourlevat belyser på olika sätt det många gånger smärtsamma vuxenblivandet. Det är långt ifrån alltid lyckliga och harmoniska slut i Mourlevats böcker, där de unga konfronteras med en skoningslös verklighet, med lidande, separation och död. Mourlevat menar att känslor och händelser av detta slag är utmärkande under ungdomsåren. Livsbejakande humanism I Jean-Claude Mourlevats berättarvärldar är litteraturen, musiken och konsten starka motkrafter till världens brutalitet och barbari. Hans verk kännetecknas av en stark och livsbejakande humanism, ofta gestaltad genom personernas handlingar. Det finns en sällsynt längtan efter godhet i hans verk, som gör berättelserna verkligt drabbande. Tid och rum upphävs i hans litterära universum, som är öppet både inför det svåraste och det vackraste.