Tidningen Energi 1
Det kommer att öppnas många nya dörrar när kunden
får ökade möjligheter att styra och optimera sin energianvändning. avancerade mätare som rent tekniskt tillhör den andra generationens smarta mätare (G2). Danska Kamstrup sålde till exempel elmätare för automatisk avläsning redan 1998 och från finska Aidon kom världens första elmätare med integrerade funktioner och sensorer för hantering av händelser i elnätet långt före kravet på månadsavläsning 2009. Men det var emellertid en norsk entreprenör, Ellen Kathrine Lie, som först satte foten i den svenska smarthetens dörrspringa genom sitt företag High Tech Security (HTS). Hon lanserade ett digitalt ”multiverktyg” för mätar och larmavläsning, som kombinerades med ett nodbaserat system för tvåvägskommunikation (Zigbee) som hade utvecklats av sydkoreanska Nuri Telecom. H östen 2006 gick Oslos kommunala energibolag Hafslunds itbolag Embriq in som delägare i HTS. 2007 ingick HTS ett 500miljonerskontrakt med Göteborg Energi om byte av samtliga 270 000 elmätare, inklusive system, drift och underhåll. Därmed blev Göteborg och den svenska mätarutrullningen en viktig arena för den norska elnätsbranschen och norska myndigheter innan Norge 2013 beslutade att självt gå direkt på de flerfunktionella mätarna. Ironiskt nog gick Norge i mål med sin G2utrullning 2018, nästan exakt samtidigt som Sveriges regering beslöt att byta till den nya smarthetens specifikationer med målgång 2025. – Ja, så blev det. Både Norge och andra länder lärde mycket av det som hände i Sverige, säger Peder Holmström. I efterhand har branschen kunnat konstatera att Även om det inte är så många nya krav för oss kommer vi att kunna mäta fler saker. Peder Holmström, Göteborg Energi 56 riksdagsbeslutet om månadsavläsning också resulterade i en bitvis rörig mätarmarknad. Jämsides med de stora aktörerna dök det upp lycksökare med allehanda burkar med displayer både uppströms och nedströms i nätet. Strategierna var många, strukturerna spretade och det fanns tekniska brister både i mätarna och på systemnivå. Under åren 2004–2008 byggde svenska elnätsföretag upp en rad olika tekniska system som inte alltid samarbetade över nätgränserna. Inom samma bolag och även samma elnätsområde kan elnätsägare fortfarande idag ha upp till fyra–fem olika typer av mät och kommunikationssystem i samma nät, ett arv från den första nybyggartiden. I ett försök att ta kontrollen över mätarmarknaden gick nätföretag ihop i olika inköpsallianser med syftet att åtminstone skapa tydliga avtal med leverantörerna. 2006 upprättades Svenska Mätsamarbetet (SAMS) NR 6 2019 TIDNINGEN ENERGI som företrädde tjugo svenska nätbolag med 825 000 nätkunder, däribland Göteborg Energi. Efterhand valde många nätbolag att ändå gå ut i separata upphandlingar, men allianserna hade länge en viktig funktion för uppstyrningen av marknaden. Det är i denna djungel som Energimarknadsinspektionens nya kravspecifikationer nu ska in och röja. För Göteborg Energi har det tidiga utspelet med flerfunktionella och flexibla elmätare efterhand gett en rad positiva effekter inåt i koncernen, som på olika sätt har kunnat kapitalisera vidare på investeringen och mätarstrukturen från 2008. Idag har Göteborg Energi två mätinsamlingssystem, ACM från Avance Metering (tidigare Powel Energy Management AB) samt Aimir från Nuri Telecom. Senast i början av 2020 kommer Göteborg Energi att påbörja en ny elmätarupphandling och hela bytet kommer att vara genomfört till 2025 – Även om det inte är så många nya krav för oss kommer vi att kunna mäta fler saker. Det handlar både om kundgränssnitten, men det blir också tydligare var de olika lasterna finns och hur effektuttagen ser ut. Vi kommer också att kunna ge bättre avbrottsinformation till kunderna, konstaterar Peder Holmström.