Närstående erbjuds även att delta. I programmet d
iskuteras hälsovinster av friskfaktorer som: • God blodsockerkontroll, HbA1C < 6,0% eller < 52 mmol/mol • Rökfrihet/rökstopp • Blodtryck < 125/75 • Minskad proteinuri • Optimala blodfetter, Kolesterol <4,5, Triglycerider <1,7, LDL <2,5 • Normalvikt, BMI 20-25 • Midjemått < 100 cm (män) eller < 88 cm (kvinnor) • Ökad fysisk aktivitet, minst 30 minuter eller 10.000 steg dagligen • Minskad stress • Goda kostvanor, minskat saltintag • Måttlig alkoholkonsumtion • God personlig förståelse av och kontroll på aktuella, ordinerade mediciner • Undvika NSAID-preparat vid smärtbehandling Under åren 2007 till 2010 deltog 40 patienter i stödprogrammet, varav de flesta hade diabetes typ2, se tabell 1. Som framgår av tabell 2, sågs signifikant förbättrade albuminurioch HbA1 Tabell 1 Baseline (n=40) M (Md) eller % Diabetes typ2 Män 85 65 Ålder eGFR, ml/min HbA1 C, % 63 (67) 32 (31) 7,1 (6,9) Systoliskt blodtryck 139 (130) Diastoliskt blodtryck 77 (80) Body Mass Index Midjemått, cm 1 U-Alb/krea-kvot 2 1 n=38 2 33 (33) 115 (115) 60,2 (21,1) n=35 Tabell 2 Uppföljning n=37 Baseline, M (Md) U-Alb/Krea-kvot 1 HbA1C, % 2 83,9 (32) 7,1 Systoliskt blodtryck 139 Diastoliskt blodtryck 76 Midjemått, cm 3 Body Mass Index eGFR ml/min 2 115 33 32 1 n=23 2 n=36 3 DIALÄSEN 2.2013 n=27 Uppföljning 3-7 mån, M (Md) 52,1 (26)* p=0.013 6,7* 136 75 p=0.018 113 33 32 11 9,6 1,7 17,3 10 6,9 17,9 2,9-50,0 Referenser 1. Berne, Frisk. Diabetes mellitus. 2012, 01/12/2012, http://www. lakemedelsboken.se/pdf/Diabetes%20mellitus.pdf 2. SNR/SRR. Svenskt Njurregister (Swedish Renal Registry). 2012, 10/08/2012, Svenskt Njurregister (Swedish Renal Registry), www.snronline.se 3. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sammanfattning av SBU:s rapport Patientutbildning vid diabetes : en systematisk litteraturöversikt. 2009, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes [Elektronisk resurs] : en systematisk litteraturöversikt. 2009, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), SBU-rapport,, No. 196. 5. Mason J, Khunti K, Stone M, Farooqi A, Carr S. Educational interventions in kidney disease care: a systematic review of randomized trials. Am J Kidney Dis. 2008 Jun; 51: 933-51. 6. Sverige. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 : stöd för styrning och ledning. 2010, Stockholm: Socialstyrelsen. 21 SD/IQR nader. Av de patienter som deltog vid uppföljningsträffarna angav 68 procent att de ökat sin fysiska aktivitetsnivå. Andra subjektiva effekter och förändringar som framkom vid uppföljningsträffarna var förbättrad kosthållning, bättre kontroll på blodsockernivåerna och på aktuella läkemedel. På frågan om den viktigaste lärdomen under kursen var insikt om sambandet mellan diabetes och njursvikt, vikten av god blodsockerkontroll samt möjlighet att bromsa ytterligare försämring av hälsan de vanligaste svaren. Sammanfattningsvis ger denna första utvärdering av deltagare med diabetes stöd för att preventiva effekter kan nås genom ett multidimensionellt program, som syftar till ökad sjukdomsinsikt, egenvårdsförmåga och motivation till förbättrat hälsobeteende. Dock behövs ett större patientunderlag och längre uppföljningstid för att kunna dra säkrare slutsatser. C-värden vid uppföljningstillfället efter 3 till 7 måText Agneta Pagels, Njurmedicinska kliniken, Tuula Saarinen och Ulla Kylberg, Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes, Karolinska universitetssjukhuset. En poster togs fram under samma ämne och tilldelades pris för bästa poster på vårmötet i Uppsala med njurar och diabetes som tema.