Forskningssupplement 43 1
förutsättning för socionomernas fortsatta profess
ionalisering, dels som ett led i akademiseringen och uppbyggnaden av ett självständigt forskningsämne med vetenskaplig status (Dellgran & Höjer, 1996, 2000). Vikten av att studera organisatoriska förhållanden och bidra till organisationsutveckling är något lägre inom de tre områdena. Organisationsrelaterad forskning bedrivs förvisso, om än i varierad grad, inom samtliga alla dessa områden, men har uppenbarligen inte riktigt samma tyngd som andra forskningsinriktningar, vilket också avspeglas i doktorsavhandlingarna (Dellgran & Höjer, 2015). En rimlig fråga är varför forskning som riktar sig mot organisatoriska förhållanden har en jämförelsevis svagare position, trots den ökade uppmärksamheten som NPM-relaterade förändringar, med bl.a. omfattande kritik av ett ökat inslag av administration och politisk, byråkratisk och ekonomisk styrning och kontroll, har fått under senare tid. En möjlig tolkning är att vare sig grundutbildningar eller forskningsmiljöer tillhandahåller tillräckliga kunskaper, intressen eller teoretiska förutsättningar för att syssla med just organisationsfrågor. Om man vill hårdra slutsatserna skulle man kunna säga att relativt sett fler vårdvetenskapliga forskare betonar praktik- och professionsrelaterade forskningsuppgifter, medan forskare inom utbildningsvetenskap och socialt arbete oftare förespråkar mer samhälls- och politikorienterade forskningsuppgifter. Att granska relevanta samhällsförändringar och dess konsekvenser är näst högst rankat inom såväl utbildningsvetenskap som socialt arbete, och att påverka politiken på det egna området kommer på motsvarande sätt på tredje plats i socialt arbete. Återigen kan vi dra en parallell till motiven till att söka sig till en forskarutbildning och valet av avhandlingsämne. Framför allt i socialt arbete, men delvis också inom utbildningsvetenskap, anger långt fler av de disputerade med praktisk yrkesbakgrund som socionom respektive lärare att politiska och samhällsorienterade motiv, drivkrafter och aspirationer legat bakom intresset för att söka sig till en forskarutbildning och bli forskare (Dellgran & Höjer, 2017). Dessutom har långt fler doktorsavhandlingar i socialt arbete och utbildningsvetenskap varit orienterade mot samhällsstrukturella fenomen och problem jämfört med vårdvetenskap (Dellgran & Höjer, 2015). Vill du göra en livsviktig insats? Aleris Nåjden har drygt 20 års erfarenhet av familjehemsvård för barn och unga med komplex psykosocial problematik. Vi är just nu i behov av fler familjehem för heltidsuppdrag! Vi erbjuder: • Grundutbildningen ”Ett hem att växa i” • Handledning och stöd av erfarna, välutbildade konsulenter • Intressanta föreläsningar och workshops i aktuella ämnen • Jour med konsulenter tillgängliga dygnet runt, året om Läs mer på vår hemsida www.aleris.se/familjehem Vill du bli familjehem? Kontakta familjehemsrekryterare Linda Essreell, 070-230 90 12, najden@aleris.se 12 socionomen 1.2018 Duvgården HVB Flickor 15-19 år med negativ självbild och psykosociala svårigheter som kan ha tagit sig i uttryck i missbruk och kriminalitet. För oss är det viktigt med individuella behandlingsplaner utifrån flickans behov. Med 9 platser ges utrymme att utvecklas och synas. Behandlingen och familjestödet bedrivs av erfarna, flexibla terapeuter och psykolog, med hjälp av evidensbaserade metoder som MBT, KBT och MI. Vi arbetar med omfattande familjearbete, där psykolog erbjuds, liksom utredningar och eftervård. Möjligheter till distansutbildning och skolgång/praktik finns efter överenskommelse och utifrån behov. Välkommen att läsa mer på vår hemsida eller ring 0292-440 50 / 070-564 36 90. Lilla Runhällen 312 • 740 45 Tärnsjö • www.duvgarden.se