Forskningssupplement 43 1
SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redakt
ör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 43 Innehåll Ledare av Hans Swärd Vetenskapens mål och mening av Peter Dellgran Antalet disputerade forskare inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete har ökat snabbt i Sverige de senaste decennierna. Universiteten och forskningen ska utveckla ny kunskap och ge underlag för politik, verksamhetsutveckling och professionell yrkesutövning. Hur ser forskare själva på sin uppgift och vilken kunskap bör man prioritera? Artikeln bygger på en enkät till drygt 700 forskare på dessa områden. Den visar både likheter och skillnader, till exempel i synen på forskning för evidensbaserad praktik. Kompetens i konkurrens av Magdalena Elmersjö Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2017. Hur värderas olika kompetensformer i den konkurrensutsatta hemtjänsten på utföraroch förvaltningsnivå? Intervjuer med enhetschefer och en tjänsteman på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Formell kompetens på utförarnivå får ett innehållsligt värde för omsorgskvaliteten, ett symboliskt värde för yrkets statushöjande och ett emotionellt värde i och med att den ökar personalens självförtroende. Samtidigt får informell kompetens ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på omsorgsarbetet. På förvaltningsnivå får den formella kompetensen ett betydande innehållsligt värde för kvaliteten på det utförda arbetet samtidigt som värdet av informell kompetens ifrågasätts. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau Foto: Åsa Sjöström NUMMER 42 Innehåll Ledare av Hans Swärd Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård av Gunvor Andersson Det longitudinella forskningsprojektet började med en grupp barn som placerades på barnhem i 0-4-årsåldern och fortsatte med åtta uppföljningsstudier, senast när barnen var mitt i vuxenlivet, i 35–39-årsåldern. Barndom i samhällsvård – relation till föräldrar i vuxen ålder av Gunvor Andersson Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2017. Barnens förhållande till sina föräldrar har varit ett återkommande tema. Under barndomsåren fick jag del av såväl barns som föräldrars och fosterföräldrars perspektiv på barn – föräldra-relationen. Sedan barnen blev vuxna har endast deras eget perspektiv efterfrågats. Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Mia Fernau NUMMER 41 Innehåll Ledare av Hans Swärd Varför stannar de kvar? Av Staffan Höjer & Karin Kullberg I motsats till artiklar som belyser orsaker att vilja lämna myndighetsutövningen visar denna artikel socialarbetares motiv för att stanna kvar inom den sociala barnavården i Sverige, England och Italien. Arbetets art, olika organisatoriska villkor som handledning, informellt och formellt stöd, en väl sammansatt arbetsgrupp, goda kollegor och chefer som kan skapa bra organisatoriska villkor är alla viktiga inslag i detta beslut. Ringar på vattnet Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2016. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Aron Landahl NUMMER 40 Innehåll Ledare av Hans Swärd Mindre erfaren - mer utsatt? av Pia Tham Studien visar hur arbetsvillkoren för socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga i Stockholms län förändrats under det senaste decenniet. Samtidigt som arbetsvillkoren i fl era avseenden försämrats för hela gruppen är försämringarna mest uttalade för de minst erfarna. Ett annat resultat är att arbetets innehåll avgränsats. Idag är det mer koncentrerat till att utreda medan socialsekreterarna för elva år sedan oftare beskrev sig även arbeta med råd och stöd, behandling och förebyggande. Var förklaringarna till de förändrade villkoren kan sökas diskuteras. Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2016. Forskningssupplement 39 Innehåll Ledare ADHD; Om förekomst, ökning och konsekvenserna för social barnavård ADHDexplosion evidens och Här får vi veta mer om den starka expansionen ADHD-diagnosen genomgått och dess ojämna spridning i olika sociala grupper, regioner och länder. Vad innebär det för socialt arbete? Vi får också veta mer om förutsättningarna för en evidensbasering av det svenska sociala arbetet. I evidensens utkant: exemplet Caring Dads I I Nytt från Fält och Forskning Författaranvisningar och bedömningssystem Författaranvisningar och bedömningssystem 18 socionomen 6.2016 Vid evidensens gränser av Gunilla Fahlström, Lina Leander, Alexandra Snellman & Elizabeth Åhsberg Sammanställningar av forskni ng kan spela en viktig roll då insatser inte alltid ingår i befi ntliga riktlinjer eller vägledningar. Systematiska översikter som sammanställer forskning om en specifi k fråga är en typ av kunskapsunderlag som inte innehåller rekommendationer, utan användaren själv avgör om och hur kunskapen tas i anspråk. Författarna beskriver evidensstyrkan för fem relevanta äldreomsorgsinsatser samt diskuterar resultatens innebörd och handlingsmöjligheter för praktiken. Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd D etta är de fyrtionde numret av Socionomens forskningssupplement, som började ges ut 1992 som ett självständigt vetenskapligt supplement med externt refereebedömda vetenskapliga artiklar. Vi är glada över att fortlöpande kunna presentera aktuella texter med hög relevans för det sociala arbetet. Dagens sociala arbete ställs inför stora utmaningar och kräver fortlöpande kunskaper från forskarsamhället. Socialarbetarnas arbetssituation är en högaktuell fråga i dagens samhällsdebatt. Under det senaste året har pressen regelbundet uppmärksammat frågor om hög arbetsbelastning och stor personalomsättning inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt svårigheter att besätta tjänster på vissa håll i landet. Den första artikeln i detta supplement handlar om dessa frågor och har titeln ”Mindre erfaren – mer utsatt? Nyexaminerade och mer erfarna socialsekreterares beskrivningar av sina arbetsvillkor 2003 och 2014”. Artikeln är författad av Pia Tham, som är fi l dr och forskare vid Högskolan i Gävle. Tham beskriver hur arbetsvillkoren för socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga i Stockholmsområdet har förändrats under ett decennium. Materialet bygger på enkätundersökningar med svar från lite över 300 respondenter. Den andra artikeln i supplementet behandlar äldreomsorgen, som är den mest kostnadskrävande av socialtjänstens verksamheter. Artikeln har titeln ”Vid evidensens gränser – ett hanterbart dilemma” och är skriven av en forskargrupp som består av Gunilla Fahlström, socionom, dr med vet, Lina Leander, fi l dr, Alexandra Snellman, fi l dr, samt Elizabeth Åhsberg, fi l dr. Syftet med artikeln är att beskriva evidensstyrkan för en handfull äldreomsorgsinsatser samt att diskutera dess relevans för praktiken. Författarna argumenterar för att forskningssammanställningar spelar en viktig roll som komplement till olika typer av riktlinjer och vägledningar, som myndigheter utfärdar. Som vanligt presenteras också några nyheter från fält och forskning. Trevlig läsning! professionellt Evidens och arbete Hans Swärd presenterar ett par artiklar som handlar om två olika arbet sområden, men som båda skapar funderingar kring vad professionellt socialt arbete egentligen är. Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd Redaktör 6.2016 socionomen 19 Författaranvisningar och bedömningssystem 18 socionomen 1.2017 av Åke Bergmark, Nora Germundsson, Tommy Lundström & Hugo Stranz Vikten av att samverka i det praktiska sociala arbetet tas mer eller mindre för självklart. På socialtjänstens område fyller mellanchefer en nyckelfunktion i samverkansarbetet och i den här artikeln presenteras resultat från fokusgruppsintervjuer med sådana chefer. I artikeln diskuteras bland annat formerna för och nya villkor för samverkan mellan individ- och familjeomsorgen och dess samverkanspartners. Situation och V älkommen till det första numret av Socionomens forskningssupplement 2017. I tider då faktaresistens blivit ett modeord känns det bra att få presentera forskningsartiklar som har möjlighet att nå ut till en bred läsekrets. Det är viktigt att det finns kommunicerande kärl mellan forskarsamhället och det sociala arbetets praktik. Hoppas att de texter som presenteras i supplementet kan leda till sådana fördjupade diskussioner mellan det sociala arbetets tre ben, nämligen fält, utbildning och forskning. De två artiklarna i detta supplement handlar om socialarbetarnas situation och villkoren för det sociala arbetet i dagens samhälle. Båda frågorna är högaktuella i samhällsdiskussionen. Den första texten har titeln ”Varför stannar de kvar? – Socialsekreterare som arbetat längre än tre år inom den sociala barnavården i Sverige, England och Italien” och är författad av Staffan Höjer från Göteborgs universitet och Karin Kullberg från Lunds universitet. I alla de tre studerade länderna har det förekommit en diskussion om flykten från socialtjänsten och myndighetsutövningen. Författarna tar fasta på socialarbetarnas motiv att stanna kvar och denna kunskap måste vara av central betydelse för att upprätthålla en rimlig kontinuitet och kvalité i verksamheten. ras också några nyheter från fält och forskning. Trevlig läsning! villkor Här får vi veta vilka motiv socionomerna har för att arbeta kvar inom den sociala barnavården. Förutom en inblick i arbetets förutsättningar får vi möjlighet att reflektera kring samverkans villkor. Den andra artikeln handlar om samverkan och har titeln ”Ringar på vattnet – Om socialtjänstens individ- och familjeomsorg i samverkan” och är författad av en forskargrupp från Stockholms universitet bestående av Åke Bergmark, Nora Germundsson, Tommy Lundström & Hugo Stranz. Samverkan och samarbete brukar i internationella jämförelser av olika länders sociala arbete framhållas som ett kännetecken just för det nordiska sociala arbetet. Men även om samverkan skattas högt här i norr är det i praktiken förenat med en rad problem och det är inte säkert att det i alla lägen gynnar brukarna. Som vanligt presenteRecension av Tommy Lundström och Marie Sallnäs Det sociala ansvarets organisering. Social barnavård mellan byråkrati och solidaritet av Claes Levin Redaktör 1.2017 socionomen 19 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 6.2017 Unikt forskningsprojekt Professor Gunvor Andersson har under hela sin forskarkarriär följt en grupp barn i samhällsvård. Från de var små till vuxen ålder. V älkommen till årets andra nummer av forskningssupplementet, som ägnas åt den sociala barnavården. Den har ett komplicerat samhällsuppdrag som många gånger sätter olösliga dilemman på sin spets. Det gäller om, när och hur myndigheterna ska ingripa och skilja barn och föräldrar åt. En annan fråga är om det är möjligt för barn i samhällsvård att upprätthålla kontakt med de föräldrar som samhället har underkänt som fostrare. Vilka långsiktiga konsekvenser får samhällets ingripanden för de barn som blir omhändertagna? De två artiklarna i detta forskningssupplement handlar om detta. Artiklarna har titlarna ”Ett longitudinellt forskningsprojekt om barn i samhällsvård – placeringshistoria och vuxenliv i 35–39-årsåldern” och ”Barndom i samhällsvård – relation till föräldrar i vuxen ålder”. Texterna behandlar samma grupp barn och är resultatet av samma forskningsprojekt. Artiklarna är referee-bedömda var för sig, men det finns skäl att publicera dem tillsammans för att ge en helhetsbild av de tidigare barnhemsbarnens situation. Författare till artiklarna är professor Gunvor Andersson som under hela sin forskarkarriär följt dessa barn fram till vuxen ålder. I den forskning som föregick hennes doktorsavhandling Små barn på barnhem (1984) valde hon ut de 26 barn under fyra år som stannade minst fyra veckor på ett barnhem. Det är denna grupp som hon sedan följt med jämna mellanrum. Den sista och åttonde uppföljningen har hon just avslutat. Resultaten bygger alltså på ett unikt longitudinellt forskningsprojekt. Barnen har i olika intervjuer fått berätta om sig själva och sina liv. I dag har de hunnit att bli i 35–39-årsåldern. Men det är inte bara barnens perspektiv som belysts i projektet utan det innefattar också utsagor från föräldrar, barnhemspersonal, fosterföräldrar och socialsekreterare. Som vanligt presenteras också några nyheter från fält och forskning. Trevlig läsning! Redaktör 6.2017 socionomen 3 Författaranvisningar och bedömningssystem 2 socionomen 1.2018 Nyheter från Fält och Forskning av Hans Swärd