Cirkulera 1
Cirkulera Ledaren
Cirkulera Små tips
Cirkulera Håll Sverige Rent
MILJÖ ” Plasten bryts bara ner så att den blir så
liten att vi inte kan se den och blir till så kallad mikroplast.” plasten bryts bara ner så att den blir så liten att vi inte kan se den och blir till så kallad mikroplast, fortsätter han. Denna mikroplast hamnar i fiskar – och sedan i våra magar, när vi fångar och äter upp dem. På så sätt är ”kretsloppet” komplett; det plastskräp som en gång slängdes av oss människor kommer tillbaka till oss – om än i osynlig form. – Vi är 25 personer som jobbar här på Håll Sverige Rent, och vi försöker jobba inom de områden där vi kan få mest effekt. Havet och det marina är ett sådant område, och då är det främst västkusten det handlar om, säger Stefan Hållberg. Just problemet med skräp längs med de svenska kusterna är extra svårt att få bukt med, berättar han. – Ja, eftersom mycket av det inte ens kommer från Sverige. Det är istället skräp som kommer från Atlanten och Nordsjön, och som flyter in med strömmarna. Om alla i Stockholm skulle sluta skräpa ner skulle Stockholm bli rent, men om man bor i till exempel Strömstad kan man vara hur skötsam som helst – det blir skräpigt ändå, säger Stefan Hållberg. Kan det kännas som ett hopplöst arbete ibland? Det bildas ju nytt skräp hela tiden. – Det kan absolut kännas som ett övermäktigt arbete. Men det gäller att skapa internationella samarbeten; vi jobbar till exempel med flera organisationer ute i Europa. Sen gäller det också att få länder som Indien att förstå vikten att hantera skräp på ett bra sätt, säger Stefan. – Det jag gillar med nedskräpning är att det är en så lokal och konkret fråga – om man plockar skräp i sitt närområde ser man resultat direkt. När det gäller klimathotet är det en mer global fråga; visst kan jag bestämma mig för att sluta köra bil, men det är svårt att mäta resultaten av det beslutet, fortsätter han. Även här i VafabMiljöregionen arbetas på många fronter mot nedskräpningen. Byggoch miljöförvaltningen i Hallstahammars kommun arbetar till exempel tillsammans med VafabMiljö och två stora fastighetsägare – Snefringe Häradsallmänning och Åsby Lantbruksförvaltning – för att få bukt med sopdumpning i skog och mark runt Återbruket. Håll Sverige Rent kommer även inom kort att ha en workshop om nedskräpning för VafabMiljö, berättar Stefan Hållberg. – Det är en fantastisk möjlighet för oss att vara med och påverka arbetet i tolv kommuner, där förhoppningsvis representanter från alla de olika kommunerna kommer att delta, säger han. Det är just på gräsrotsnivå – person för person, kommun för kommun – som arbetet mot nedskräpning måste föras, tror Stefan Hållberg. – Det är många små lösningar som gäller. Producenterna måste till exempel börja sälja färre plastförpackningar, som i fallet med vissa butiker där man numera alltid frågar kunden om man behöver en plastpåse. De allra flesta svarar nej, säger han. Att arrangera särskilda ”skräpplockardagar” varje vår – då hundratusentals skolelever över hela landet får plocka skräp och lära sig om miljön – är ett av många sätt som HSR kan påverka opinionen kring skräp på lång sikt. – Det viktigaste för oss är att påverka Batterier hör till det avfall som är skadligast för miljön. CIRKULERA #1 2018 attityder och beteenden hos befolkningen. Kommunerna kan städa ihjäl sig, i slutändan handlar det om att få folk att göra rätt, säger Stefan. Sedan lägger han till. – Det finns ingen ”quick fix” – men det är ett problem som går att lösa. l SKRÄP I SIFFROR: • Det slängs cirka 1 miljard cigarettfimpar varje år i Sverige, vilket gör det till landets vanligaste typ av skräp. I genomsnitt finns det nästan fyra fimpar per kvadratmeter i stadsmiljöer. • Det finns i snitt sex stycken skräp per tio kvadratmeter i svenska städer. Med andra ord: Om du går längs med en trottoar som är 100 meter lång och två meter bred kommer du att stöta på i snitt 179 skräp – eller 77 fimpar, 60 tuggummin, 16 snus, 10 pappersskräp, 7 plastskräp och lite annat skräp. • Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i världens hav. Just nu svävar runt 150 miljoner ton plast i haven, eller 580 000 plastbitar per kvadratkilometer och 51 biljoner partiklar av mikroplast. JUST NU SVÄVAR RUNT 150 miljoner ton plast i haven! KÄLLA: HÅLL SVERIGE RENT Mer info om skräp finns på nätet: • www.hsr.se/fakta-om-skrap/ skrapet-i-havet • www.hsr.se/fakta-om-skrap/ samlade-fakta-om-skrap/ varsta-skrapet-fimpen 7 FOTO: MATTONSTOCK
Cirkulera Alla kommuner är med
Cirkulera Pär Holmgren
Cirkulera Sportlovstips
Cirkulera Farbror Bengt
Cirkulera K-märkt
Cirkulera En dag på jobbet
Cirkulera Krysset
Cirkulera UF
Cirkulera Töm säcken
Cirkulera Hitta till ditt Återbruk