Stenkoll 1
tillståndsansökan ” Framförallt ser jag checklist
ans första punkt som väldigt viktig. Där talar man om helheten och om att det går att göra bedömningar om utredningsbehovet baserat på översiktliga studier. Patrik Lissel B ergtäktverksamhet medför ofta att man arbetar sig ned under grundvattenytan och effekten blir därmed att verksamhetsutövaren leder bort grundvatten. Något som enligt Miljöbalkens elfte kapitel är att betrakta som vattenverksamhet, vilket i vissa fall kräver tillstånd. Historiskt sett har dock få tillståndsansökningar beaktat just den parametern. – Dels så tror jag att man arbetat som man alltid gjort, av hävd och vana helt enkelt, säger Patrik Lissel. Och dels så tror jag att man lutat sig mot den undantagsbestämmelse som finns i det elfte kapitlet och som säger att vattenverksamheten inte är tillståndspliktig om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. I takt med att det från myndighetshåll skett en viss "uppryckning" i frågan så menar Patrik Lissel att branschen behöver inse att vattenverksamhet utan tillstånd ibland kan vara ett ordentligt risktagande. Remissinstanserna har i sina yttranden i flera fall ifrågasatt om inte tillstånd för vattenverksamhet krävs. – Det räcker egentligen att någon tycker att det bedrivs en tillståndspliktig vattenverksamhet för att denna per automatik måste prövas, menar Patrik Lissel. Om det finns två olika uppfattningar så är det inte längre uppenbart (12 § 11 kap miljöbalken). Utan tillstånd finns alltid en risk att verksamheten stoppas. Verksamhetsutövaren ska därför ha ett bra underlag för sin bedömning om att det inte rör sig om en tillståndspliktig vattenverksamhet. Täktsjö i Ledinge. 18 KROSSORDET # 133 Oro i branschen I SGUs checklista finns ett starkt fokus på frågor kopplade till grundvattenbortledning och de effekter som detta kan medföra. Från branschen finns en oro att checklistan kommer att tolkas som att det generellt krävs omfattande fältundersökningar för att visa att en planerad bergtäkt inte medför tillståndspliktig vattenverksamhet. Till exempel borrningar även utanför det tänkta täktområdet, kanske på fastigheter där marken behöver skogas av och vägar byggas för att borrutrustningen ska komma fram. Ett både dyrt och tidskrävande arbete i så fall. Lättare ansökan Patrik Lissel menar att det inte finns någon grund till oro i frågan. Åtminstone inte med utgångspunkt i SGUs checklista som han istället framhåller som ett utmärkt hjälpmedel för den sökande. – Jag tycker att den är väldigt bra och föredömligt kort och koncis. SGU har lagt ut den på sin hemsida och jag tror de har gjort det för att hjälpa branschen att beakta de här frågorna. Framförallt ser jag checklistans första punkt som väldigt viktig. Där talar man om helheten och om att det går att göra bedömningar om utredningsbehovet baserat på översiktliga studier. Denna bedömning kan i allt väsentligt göras utan några djuplodande fältundersökningar. Ett första steg är därför att genomföra och redovisa ett grundligt inventeringsarbete. Saknas motstående intressen som kan skadas är det inte tillståndspliktig vattenverksamhet. Han menar också att om det framkommer att motstående intressen finns, så finns det även ofta goda möjligheter att göra enklare kompletterande fältundersökningar inom den tänkta täktytan. Först i ett tredje steg anser han det vara aktuellt att utöka undersökningsområdet till andra fastigheter och i det fallet detta behövs så handlar det snarare om att skaffa underlag för en tillståndsansökan för vattenverksamhet – inte att påvisa att tillstånd inte krävs. – Min slutsats blir att SGUs checklista är ett jättebra verktyg i arbetet med en täktansökan och man får hoppas att remissinstanserna resonerar på samma sätt som jag. Jag tror också att checklistan kan bidra till en samsyn mellan alla intressen genom hela processen.