Nolltretton 1
nyttPÅFILM FILMBOXEN Bruce Lee - The Complete Col
lection 5 disc Bruce Lee är tidernas största kung fu-filmhjälte och har blivit en ikonisk figur. Som barn medverkade han i en rad filmproduktioner men som vuxen hann han bara med fem riktiga karaterullar innan han dog av hjärnödem 32 år ung. Eller fyra om man ska vara noga. Den sista, ”Game of Death”, klipptes ihop några år efter hans död. I denna box hittar du nyrestaurerade versioner av hans 70-talsklassiker som ”Fist of Fury”, ”Big Boss” och ”Enter the Dragon”. Kung fu på film blir inte tuffare än så här. (TP) FILM Jurassic World: Fallen Kingdom V.43 För tre år sedan återuppväckte man ”Jurassic park”-konceptet och nu fortsätter filmserien med denna femte rulle. Den förra var ganska fantasilös och tråkig, men ”Fallen kingdom” är snäppet bättre. Av flera skäl. Dels är den tekniskt bättre med ännu fläskigare effekter än senast. Det frossas ännu mer i skräcködlor, både i spektakulära storscener men även i det mer intima formatet. Men framförallt tar filmserien här en ny riktning som vi garanterat får se mer av i flera kommande filmer och som både känns häftig och nödvändig för att inte franchisen ska fortsätta upprepa sig. Denna gång hotas de överlevande dinosaurierna på ön att slutgiltigt utrotas (precis som den där gången för miljontals år sedan) på grund av ett vulkanutbrott. Ett etiskt dilemma uppstår: ska man rädda redan utrotade djur som återuppväckts på konstgjord väg? Ett gäng skumma typer har såklart ekonomiska baktankar och fraktar över ett antal dinosaurier till fastlandet, och där börjar saker och ting såklart gå snett... Utan att avslöja för mycket kan man säga att den nya miljön öppnar för nya spännande filmer framöver. Historien kring en ung flicka som förekommer i filmen känns också som ett nytt spännande spår. Det gör att ”Jurassic park”-serien plötsligt gått från tjatiga upprepningar till något som det ska bli intressant att följa framöver. (TP) The Wall V.39 Två amerikanska soldater är ute och spanar i Irak medan uppbyggnaden av landet pågår. Plötsligt beskjuts de av en dold prickskytt och den ena blir fast bakom en fallfärdig mur. Där sitter han sedan hela filmen och försöker komma på ett sätt att överleva. Ja, så skulle man kunna sammanfatta ”The Wall”. Det låter kanske inte så intressant men blir faktiskt oväntat spännande. Det är en så kallad one location-film, och man skulle även kunna kalla det en one person-film, för soldaten Isaac (spelad av Aaron Taylor-Johnson, från bland annat ”Godzilla” och ”Nocturnal Animals”) är i princip den enda personen man ser under hela filmen. Man får visserligen höra rösten från den mystiske prickskytten, men aldrig se honom. Och soldatkollegan Matthews insats är också rätt begränsad. Filmen är ganska lik Ryan Reynolds-rullen ”Buried” i sitt upplägg, om ni minns den? Filmen utspelas i öknen med mycket damm och en gråbrun färgskala, så det finns inte så mycket att vila ögonen på. Och trots att det är en krigsfilm blir det inte heller så mycket skjutande, utan större delen av filmen går åt till prat. Ändå blir det aldrig tråkigt. Regissör Doug Liman (The Bourne Identity, Edge of Tomorrow) har med små medel lyckats skapa en tät och oväntat bra film i det lilla formatet. (TP) TIPSET Ready Player One (2018) ”Ready player one” är en nördig hyllning till populärkultur och är fullproppad med referenser till filmer, tv-spel och musik, från ”Tillbaka till framtiden” och ”Robocop” till John Hughes, Twisted Sisters och Terminator. En slags metafilm om ”påskägg” som just är fylld med ”påskägg”. Året är 2045 och människor lever större delen av sitt liv i det virtuella universat Oasis. Där pågår en jakt efter tre nycklar som ger vinnaren kontroll över hela Oasis. Unga killen Wade Watts och hans polare är några som deltar, men det gör också det onda storbolaget IOI, som de snart får efter sig. Handlingen är bra men framförallt är detta en visuellt fantastisk film som bör ses för Steven Spielbergs kärlek till filmkonst, storslagna äventyr och allmänt nörderi. Filmen lånar friskt från alla håll och kanter och nästan varje scen klingar bekant i bakhuvudet. Lite ”Inception” här, lite ”Jurassic park” där. Men i detta fall är det inget som stör, tvärtom är det precis det som är hela grejen. ”Ready player one” har en del smärre brister, som exempelvis halvtrista skådisar, men totalt sett är det en riktigt cool och livsbejakande film. (TP) Adrift V.44 En sann historia om en ung amerikansk tjej som luffar runt på världshaven och kommer till Tahiti. Där träffar hon en ensamseglande engelsk kille, tycke uppstår och de seglar iväg tillsammans. Mitt ute på Stilla Havet hamnar de i en fruktansvärt storm som mer eller mindre gör kaffeved av båten. Utan motor, radio eller vettiga segel får de kämpa för att överleva. Dagarna går och mat- och vattenförrådet krymper stadigt. Dessutom är de skadade, framförallt killen, och det som skulle bli en romantisk seglats till San Diego förvandlas till en komplett mardröm. Idén är inte jätteunik, vi har sett en del filmer med liknande upplägg, inte minst Robert Redford-rullen ”All is lost” som var snäppet bättre. ”Adrift” känns till en början ganska seg och nästan småfånig med platta repliker och rollfigurer som har svårt att engagera eller kännas trovärdiga. Filmen tar sig dock sakta men säkert och sista tredjedelen, med återblickar till stormen och en berättarmässig twist, är riktigt bra. Det räddar upp betyget och får det nästan att rycka i tårkanalen. (TP) Gotti V.39 Det finns en filmgenre som nästan inte går att misslyckas med och det är maffiafilm. Bara man slänger in lite åldrade gubbar i kostym, konstiga smeknamn, blodiga skjutningar och högtravande snack om ”familjen” blir det nästan automatiskt bra, eller åtminstone sevärt. I ”Gotti” får vi följa New York-gangstern John Gotti (spelad av John Travolta) som är den mest berömda maffiabossen i modern tid och dog 2002. Här finns alla de där inslagen som alltid finns i maffiafilmer men de känns ihopslängda på måfå och det är tydligt att det inte finns någon historia att berätta. Filmen hoppar mellan olika tidsepoker, utan någon egentlig anledning, och handlar nästan lika mycket om John Gottis son som om maffiabossen själv. Gangsters passerar förbi utan att få någon vidare presentation, folk skjuts och fruar gråter men det bränner aldrig till. Filmen skrapar bara lite på ytan och är så generisk i sin maffiaskildring att den blir fullkomligt ointressant. Det funkar inte att bara göra film av en känd gangsters liv och tro att det räcker. Jag är övertygad om att en film om John Gotti skulle kunna bli oerhört intressant, men då måste man göra något mer än att bara sammanfatta hans kriminella leverne genom luddiga nedslag som knappt hänger ihop. Det måste finnas en tanke, en riktning. Och gärna bra skådisar också. (TP) NOLLTRETTON 47 KLASSIKERN Brokeback Mountain (2005) Denna film blev en riktig snackis när den släpptes för 13 år sedan. Ang Lee regisserade och i rollerna såg vi toppnamn som Heath Ledger, Jake Gyllenhaal, Anne Hathaway och Michelle Williams. Men det var inte enbart den fina rollistan som gjorde att filmen fick mängder av priser (bland annat åtta Oscarsnomineringar, varav tre vinster), hyllades och parodierades och blev ett begrepp som alla kände till. ”Brokeback Mountain” är en riktigt bra film, men framförallt väckte den uppmärksamhet genom sitt homoerotiska tema. Ledger och Gyllenhaal spelar två cowboys som rider runt bland bergen i Wyoming på 60-talet. Tycke uppstår lite oväntat och deras möten blir en oas där de kan leva ut sina verkliga jag i kontrast till det normala familjelivet där hemma. Homosexuella relationer har skildrats tidigare på film många gånger, men kanske aldrig lika lyckat som i ”Brokeback Mountain”. (TP)