Folkbibliotekens behov av statliga stöd 1
Folkbibliotekens behov av statliga stöd soner.69
Det krävs viss grundbemanning för att kunna erbjuda bemannade öppettider, med få personalresurser är det en utmaning. Deltagarna i dialogerna beskriver ett flertal utmaningar i det uppdrag som formuleras i bibliotekslagen. Hälften av deltagarna i dialogerna uppfattar att medborgarkontorsfunktionen fortsättningsvis tar allt större utrymme i den dagliga verksamheten.70 samhället och det är alltjämt viktigt att ge användarna tillgång till internet och välfärdsteknik som innebär digital teknik för personer som har eller kan få en funktionsnedsättning.71 Biblioteken försöker hantera digitala klyftor i Inte sällan kopplas arbetsuppgifter inom området samman med ansträngningar för att kompensera för statlig frånvaro i kommunerna. Vidare beskriver flera att biblioteken i de flesta kommuner spelar en ökad social roll, för att möta samhällets problem kring hemlöshet, psykisk ohälsa, fattigdom och missbruk. I dialogerna ges åtskilliga exempel på hur folkbibliotek brottas med gränsdragningar mot skola och utbildning och brist på formella överenskommelser för elevers och studerandes biblioteksanvändning. Uppdraget att nå alla är svårlöst utifrån knappa resurser. I stort sett alla de bibliotek som deltagit i dialogerna pekar på behov av lokal dialog om, och gränsdragningar kring, uppdraget. Dialogdeltagare från den kommunala nivån pekar på behovet av tydligare styrning från kommunen och verksamhetsledningen för att kunna navigera i uppdraget och göra prioriteringar. När deltagarna i dialogerna berättar om verksamheten framkommer likartade behov som relaterar till styrning, ekonomi och kunskap inom den egna kommunen. Den bild som framträder är att kunskap om biblioteksverksamheten generellt uppfattas som låg hos personer utanför verksamheten. Det finns en tydlig önskan om att lokala politiker och tjänstepersoner utanför kultursektorn ska få stärkt kännedom om folkbibliotekens mål och verksamhet. Folkbibliotekens förutsättningar och uppdrag Nästan alla de bibliotekschefer som deltagit i dialogerna framhåller behovet av en stabil kommunal finansiering av grunduppdraget och behov av utvecklingsmedel för att kunna utveckla verksamheten för att i högre grad leva upp till bibliotekslagen. Av dialogerna framkommer att de kommunala medlen till folkbiblioteken i små kommuner i de flesta fall endast täcker kostnaderna för personal, lokaler (kostnader som ökar) och medier. Resurser till programverksamhet, uppsökande verksamhet, kompetensutveckling, teknik och mindre inventarier är oftast knappa. Utrymmet att utforska olika arbetssätt och metoder är nästintill obefintligt med kommunala medel. Utveckling av biblioteksverksamheten kräver att de centrala delarna av uppdraget finns på plats. Det mest återkommande temat i dialogerna handlar om kunskapen om bibliotekens uppdrag och behovet av stöd för att tolka och genomföra bibliotekslagen i praktiken. Relaterat till det pekar flera deltagare på behoven av att förtydliga uppdraget för att därigenom kunna trygga och kvalitetssäkra biblioteksverksamhetens långsiktighet. Folkbibliotekens förankring i kommunerna, dess legitimitet och status, genomsyrar uppdraget och beskrivs som avgörande för verksamheten. 69. Kungliga biblioteket (2023). Bibliotek 2022: Sveriges offentligt finansierade bibliotek 70. I Svensk biblioteksförenings rapport om Bibliotek som medborgarkontor? (2021) belyses dessa områden, https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish. cloud/uploads/2021/10/biblioteken-som-medborgarkontor-2021-ok.pdf [Hämtad 2023-111-29] 71. Om välfärdsteknik – Kunskapsguiden [Hämtad 2023-12-05] 28/48