Tidningen C 1
trafikutskottet Anders Åkesson om infrastrukturen
”DET ÄR SJÄLVA BLODOMLOPPET” I Trafikutskottets sammanträdesrum står en stor modell av ett fraktfartyg från Wallenius Lines. I en fönsternisch står två tågmodeller. Och i ett annat fönster en modell av en vätgasdriven bil. Här sitter Anders Åkesson från Läckeby utanför Kalmar som vice ordförande sedan hösten 2018. V ad är det då som lockar med infrastrukturfrågor? Anders Åkesson ler taggat när han får frågan. Det här är hans ämne och svaret kommer blixtsnabbt: – En väg eller en järnväg har inget egenvärde, men sammantaget är det själva blodomloppet i samhället. Resan börjar vid köksdörren, barnen ska till skolan och du ska till jobbet. Då gäller det att vägen är plogad och att tågen går som de ska, annars fungerar inte själva livet, säger han. De allra flesta tycker väl att vägar, järnvägar, flyg och fiber ska finnas och fungera. Var ligger de ideologiska stridslinjerna i infrastrukturfrågor? – Ideologin ligger inte i tekniken i sig, utan i att hela landet ska kunna bebos, leva i och att resan inte knäcker klimatet. Allt syftar till att du ska ha full tillgång till kultur, arbete, fritid, utbildning och välfärd. Vilka är de stora utmaningarna på ditt område nu? – Vi måste lösa sambandet mellan klimat och rörlighet. Jag är övertygad om att det gå att klara det utan att minska mobiliteten och möjligheten att klara vardagen. Oavsett om man bor i Långaström utanför Kalmar eller mitt på Söder i Stockholm ska man ha samma tillgänglighet. Om den övergripande utmaningen ska lösas måste flera andra utmaningar först klaras av. En är utbyggnaden av 8 . TIDNINGEN C bredband och mobila tjänster i hela Sverige. – Det kommer att kosta att bygga fiber i hela landet och de sista husen är alltid de dyraste. 2030 ska det vara stabila mobila tjänster där människor normalt befinner sig. Det är inte bara en fråga om att kunna kolla på Netflix, det är en trygghetsfråga, säger Anders Åkesson. Han nämner också vägunderhållet på det mest finmaskiga vägnätet. Enskilda vägar med statsbidrag och landsvägar, som måste ha en bärighet och tjälsäkring. Och, förstås, järnvägen. – Vi måste binda ihop Sverige med tåg som går i tid, med nya och utbyggda stambanor. Den stora utmaningen för järnvägen är människors tilltro till att den fungerar och att tågen går i tid. Oavsett transportslag eller kommunikationssätt måste du kunna lita på att det fungerar. Vad är du mest nöjd med i Januariavtalet? – Vi har fått igenom en ändring i reseavdraget, så att det blir avståndsbaserat i stället för tidsbaserat. Detta kommer att vara till stor fördel för den som bor på landsbygden. Och vi lyckades stoppa den avståndsbaserade kilometerskatten på transporter, som hade slagit hårt mot landbrukare och företag som måste transportera sina varor långa sträckor med lastbil. Vi måste lösa sambandet mellan klimat och rörlighet.