Nöjesnytt Jönköping 1
NOTISER ORVAR TYCKER TILL... MOCHILL, TJAVOSAR! P
ETER CARLSSON OCH BLÅ GRODORNA M usikern och underhållaren Peter Carlsson är tillbaka på scen igen och återigen har den sympatiske dalmasen – som berättar skrönor som ingen annan – med sig sina musiker i kompbandet Blå Grodorna. Den 14 mars kommer de till Jönköpings Konserthus med sin senaste föreställning Ett inhopp, för att föra in oss i sin fantastiska dalainspirerade värld. Humor, visor, rock och berättelser; allt i en härlig blandning med skratt och allvar. Peter Carlsson är en underhållare av rang och tillsammans med Blå Grodorna bjuder han på en svindlande resa genom den svenska musikskatten och blandar upp med jazz, country och blues. Ett inhopp är berättelser om livet och samtidigt en sagolik musikalisk historielektion. Blå Grodorna består i dag av Kristin Stenerhag, Kjell Gustavsson, Pär Grebacken och Staffan Wiklander. ■ FOTO: TRONS Allt går runt. Jorden går runt solen. Året går runt, d v s efter nyår blir det ett nytt år som går mot nyår och så blir det ett återigen nytt år som är likadant som det gamla. Och livet i sig är en rundgång – man börjar hjälplös och lite lätt dräglande och slutar hjälplös lite lätt dräglande. Och hela tiden snurrar livshjulen lite fortare. Till och med kanske för fort ibland. Som tur är finns då stadens språksociolog och tillika hästhandlare Orvar Lindberg redo med både fallskärm och rejäla bromsspår i kallingarna för att sakta ned tiden med sitt stoppur. A HOLD UNG STREETINSPIRERAD DUETT S öndagen den 1 mars kl 18 intar fräsch och nytänkande dans scenen på Jönköpings Teater. Den i Stockholm bejublade föreställningen Hold är en härlig blandning av olika streetdansstilar där alla kroppsdelar är inblandade i rörelse. Föreställningen är en vacker och intim duett där relationen och mötet är i fokus och där publiken själv får göra sina tolkningar. Debuterande koreografen Erik Linghede, som har rötterna i hiphopens estetik, har hämtat inspiration från improvisation och samtida dans. De unga och skickliga stjärnorna Anton Borgström och Robin Sundberg har ett experimentellt och finstämt uttryckssätt. Under arbetets gång har dansarna utgått från känslouttryck och relationer i olika stadier och från kroppens inre processer. Koreografin leker med kontraster - dansen är mjuk med råa rörelser - ibland till tystnad, ibland till elektroniska beat med slagverk och sång. Två kroppar längtar efter närhet och det finns en stark närvaro under hela föreställningen. Eftersnack i foajén med koreografen. Verket turnerar genom Dansnät Sverige som är ett nationellt nätverk för arrangörer av samtida dans. Dansnät Jönköping som arrangerar föreställningen, strävar efter att erbjuda dans för alla åldrar och smaker. Vill ni se mer dans i Jönköping, kika på webbsidan: www.dansnat.jonkoping.se. ■ tt det går ordentligt runt i huvudet på de som planerar staden går inte att ta miste på. I brist på snörika vintrar har man flyttat slalombanan från Järabacken ner till Östra Storgatans sträckning på Liljeholmen. Vilket naturligtvis upprör alla bilister som är vana vid raka spår utan villervalla. Men bilisterna kan vara lugna, snart har även Jönköpings grundbult, rondellen, säkert spridit sig till de östra stadsdelarna och då blir det rundgång igen. Vanligtvis brukar man säga att den som lovar runt håller tunt, men i Jönköping håller man vad man lovar – här blir det runda lovar som gör att man alltid hamnar på samma håll som kom ifrån. Vi som trodde att Torparondellen snurrighet aldrig skulle kunna överträffas hade inte räknat med Talavidrondellen. Och vi som trodde att Talavidrondellens monumentala galenskap aldrig skulle kunna överträffas hade inte räknat med att det snurrade värre än Lyckohjulet i stadsplanerarnas huvuden. Den nya Museirondellen som skapades är lika otydlig som vilken stadsvision som helst. Och lika oförståelig som en miljöpartist med SUV. När media granskade virrvarret och såg hur bil efter bil hamnade i fil efter fil med fel efter fel, så bad de den ansvarige om en förklaring. Han menade dock att bilisterna körde fel med flit. Vilket påminner oss om den ansvarige tjänstemannen som skulle förklara varför det rann ut så mycket skit från reningsverket vid badplatsen vid Talavid för några år sedan: ”Vi har ett bra översvämningsskydd som tyvärr inte fungerar när det kommer för mycket vatten.” No shit, Sherlock? Och när mirom själv kollade in underverket vid Museirondellen såg vi en liten blå Skoda som for in och ut mellan de båda P-husen sju gånger med en allt mer desperat liten man vid ratten. Till slut kom han iväg mot Spira och kunde skåda att hans Skoda klarat sig utan skada. Och när vi ändå är inne på Spira – ett hus fyllt av musik drabbas med all säkerhet av oavsiktlig rundgång då och då. Speciellt i huvudet på de som bestämmer – efter bara några år har de kommit på att vad den stora kulturfärjan behöver är inte många chefer utan i stället många i publiken. Så nu går man ut och meddelar att man ska börja presentera kulturevenemang som lockar publik. Vilket får oss bredvidstående att återigen utbrista i ett No shit, Sherlock? Och att det går runt i huvudet när man tittar på riksdagen har inte så mycket med allt fyrkantigt tänkande man möter. Det är mer den känslan att när vi har valt, så dröjer det inte länge förrän även partierna börjar välja om. Nya partiledare dyker upp inom både M och Kd. Och Fp har en partiledare som internt verkar ha första klassens betyg utan mer av fjärde, så han försvinner väl snart bort i valfri rondell han också. Slutligen konstaterar vi att även bollen är rund. Så J-Södra fortsätter sin runda med politiker och fotbollsförbund om var man ska spela sina matcher i vår. Ena stunden säger politikerna ja, andra gången säger de nej. Och på tredje frågan svarar de oftast att de inte kan. Arena rama snurren om ni frågar mig. Men varför skulle ni göra det? ■ TEXT: ORVAR LINDBERG, SPRÅKSOCIOLOG OCH HÄSTHANDLARE