Vårdfokus Militärsjukvård
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Avtal 2025
AVTAL 2025 »NÅGOT BEHÖVER HÄNDA FÖR ATT KLARA BEM
ANNINGEN« Arbetstiderna i Sverige är lagom långa sett ur ett historiskt perspektiv. Att ytterligare minska dem skulle påverka BNP negativt. Ändå är det troligt att både arbetstider och löner förbättras inom vården, menar forskaren Jonas Kolsrud. TEXT JONATAN WESTIN P å uppdrag av Konjunkturinstitutet har Jonas Kolsrud, universitetslektor, skrivit en forskningssammanställning om effekterna av arbetstidsförkortningar. I Sverige sjönk arbetstiden kraftigt under perioden 1950–1975 genom lagstiftning. Det möjliggjordes av en stark ekonomi där BNP växte kraftigt, samtidigt som produktionsbortfallet kunde återhämtas genom att kvinnorna intog arbetsmarknaden. – Utvecklingen stannade av på 80-talet, arbetstiden ökade igen på 90-talet och planade sedan ut. Det var en reaktion på den ekonomiska krisen och en slags kompensation för den tidigare snabba minskningen av arbetstiden, säger Jonas Kolsrud vid Linnéuniversitetet. Sedan 1950-talet har arbetstiden i Sverige sjunkit med i genomsnitt 0,3 procent per år, vilket följer historiska mönster för utvecklade ekonomier. Att röster ändå höjs för ytterligare förkortad arbetstid är logiskt, produktiviteten har ökat kraftigt de senaste årtiondena samtidigt som arbetslivet blivit mer ojämlikt med hemarbete och flexibla arbetstider för vissa. Men en generell arbetstidsförkortning skulle få konsekvenser. – Enligt den forskning jag sett finns det inget som tyder på en omfattande produktivitetsökning, 34 / vårdfokus #2 / 2025 40 Timmar per vecka 50 Sverige USA Tyskland Frankrike 30 20 År 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2019 i alla fall inte tillräckligt för att kompensera arbetstidsförkortningen. Jag kan inte heller se någon ”dela på jobben”-effekt där sysselsättningen ökar. Det som skulle hända är att BNP i ett slag faller till en lägre nivå, den procentuella utvecklingen därefter skulle vara som vanligt men det innebär ändå att vi blir fattigare jämfört med en ekonomi som inte sänker arbetstiden, säger Jonas Kolsrud. Samtidigt tycks kortare arbetstid och mer fritid ha en positiv hälsoeffekt, framför allt hos medelålders och äldre arbetstagare. Kan utvilad vårdpersonal ge bättre vård och minskade vårdskador? – Man kan föreställa sig många effekter på samhällsnivå, men väldigt lite är beskrivet i forskningen. Faktiskt arbetade timmar i snitt per sysselsatt, dividerat med 52 veckor. Semester och annan ledighet exkluderad. Vårdkvaliteten kanske förbättras, eller så måste man ta in oerfaren personal för att kompensera produktionsbortfall och kvaliteten sjunker. Det är svårt att veta. Jonas Kolsrud tror att merparten Jonas Kolsrud. av framtidens arbetstidsförkortningar kommer via avtal. Främst kan det användas för att kompensera de yrkesgrupper som inte har möjlighet till flexibla arbeten. – När det gäller vård och omsorg, med sin tunga arbetsmiljö, tuffa arbetstider och krav på närvaro, tror jag att det kommer krävas både en löneglidning och sänkt arbetstid för att lyckas behålla och attrahera personal. Troligen sker det gradvis, bit för bit. Någonting måste i alla fall hända, annars klarar man inte bemanningen. Källa: Penn World Tables FOTO LINNÉUNIVERSITETET
Vårdfokus Intervju - Axel Wolf
Vårdfokus NPF-diagnos
Vårdfokus Sjuksköterskan syr på akuten
Vårdfokus Fokus - Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus - Barnmorska
Vårdfokus Fokus - Röntgen
Vårdfokus Fokus - Ledarskap
Vårdfokus Fokus - Student
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Efter jobbet