Årsskrift 2007 1
Årsskrift 2007 Sida 2
Årsskrift 2007 Sida 3
Årsskrift 2007 Sida 4
Årsskrift 2007 Sida 5
Årsskrift 2007 Sida 6
Årsskrift 2007 Sida 7
Årsskrift 2007 Sida 8
Årsskrift 2007 Sida 9
Årsskrift 2007 Sida 10
Årsskrift 2007 Sida 11
Årsskrift 2007 Sida 12
Årsskrift 2007 Sida 13
Årsskrift 2007 Sida 14
Årsskrift 2007 Sida 15
Årsskrift 2007 Sida 16
Årsskrift 2007 Sida 17
Årsskrift 2007 Sida 18
Årsskrift 2007 Sida 19
Årsskrift 2007 Sida 20
Årsskrift 2007 Sida 21
Årsskrift 2007 Sida 22
Årsskrift 2007 Sida 23
Årsskrift 2007 Sida 24
Årsskrift 2007 Sida 25
Årsskrift 2007 Sida 26
Årsskrift 2007 Sida 27
Årsskrift 2007 Sida 28
Årsskrift 2007 Sida 29
Årsskrift 2007 Sida 30 Härnösands GK är en av året
s 50-åringar. Klubben firar med att ge ut en bok. Där finns historien om hur interimsstyrelsens ledamot Per Porenius skrämde stadens drätselkammare att släppa in golfen på den vackra Vägnön. Det lyckades tack vare att Per Porenius också var direktör i lantbruksnämnden. Denna mycket goda historia berättas i boken av Sture Högdahl, känd gammal golfare i Härnösand. Den har tidigare berättats i tidningen Klubbladet. När klubben bildades 1957 var Sture Högdahl medlem i drätselkammaren, det som nu kallas kommunstyrelsen. Det som hände det året var att Per Porenius och några andra träffades på våren för att försöka bilda en golfklubb. De satte ihop en interimsstyrelse som snabbt skaffade klubbens första spelplats. Det var ett fält som var 100 meter brett och 175 meter långt. Interimsstyrelsens viktigaste uppgift var sedan att hitta en plats där man kunde bygga en riktig golfbana. Det lyckades den 18 juni då drätselkammaren beslöt att "i princip uttala sig för anordnandet aven golfbana inom inägorna till stadens för fritidsändamål avsedda fastigheter på Vägnön." Det låter ju inte så dramatiskt, men dramatiken hade utspelat sig bakom kulisserna med Per Porenius i huvudrollen - eller snarare dubbelrollen. Sture Högdahl skriver i jubileumsbo- ken att på drätselkammarens bord; som ständigt var fYllt av ärenden, fanns en dag en skrivelse från 30 lantbruksnämnden, "detta Damokelessvärd, som hängde över varje jordbrukare som inte hade skött sin jord på ett tillfredsställande sätt". I skrivelsen påtalade nämnden sta- dens mindre goda skötsel av Vägnöhemmanet och efterlyste "en bättre tingens ordning". Även självaste drätselkammaren för- stod att det är bäst att lyssna när lantbruksnämnden talar. Skrivelsen orsakade inte panik i kammaren, det vore att överdriva, skriver Sture Högdahl. Men det blev fart på pennorna. Kammaren förstod inte vad som var vanskött och skickade tillbaka en förfrågan om vad som menades med "en bättre tingens ordning". Nämnden svarade snabbt och sa att både jordbruket och byggnaderna på hemmanet måste rustas upp för att kunna locka en arrendator. Det som nämnden krävde var inte lite och inte var det billigt heller. Det skulle vara billigare att plantera skog, men det kunde kammaren omöjligt gå med på. Fanns det inga andra möjligheter, frågade kammaren. Jodå, svarade nämnden, en idrottsanläggning skulle vara något att tänka på. Detta skakade kammaren, berättar Sture Högdahl. En idrottsanläggning två mil från stadens centrum - hur skulle den bära sig? Hade nämnden möjligen ett tips? Och kan man tänka sig, nämnden hade ett tips. Ett mycket tänkvärt alternativ vore att bygga en golfbana på hemmanet. Golf låg rätt i tiden och sporten var på stark frammarsch, påpekade nämnden. Med en golfbana skulle också det öppna landskapet bli ännu vackrare. Men nu blev det palaver i kammaren. "Golf var ju en snobbarna sport", skriver Sture Högdahl. "Efter en inte så lugn diskussion beslöt i alla fall kammaren att ta kontakt med den interimsstyrelse för en
Årsskrift 2007 Sida 31
Årsskrift 2007 Sida 32
Årsskrift 2007 Sida 33
Årsskrift 2007 Sida 34
Årsskrift 2007 Sida 35
Årsskrift 2007 Sida 36
Årsskrift 2007 Sida 47
Årsskrift 2007 Sida 48